Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hofordningen skulle blifva rikets främste administrative
ämbetsman och stordignitär. Hofmästareämbetet, som i Tyskland
utvecklats till så många olika former[1], klöf sig äfven i Eriks
organisationsplaner på två poster, som väsentligt skilde sig från
hvarandra[2].
Lika litet som hofordningen bär denna instruktion något
spår af en definitiv kunglig stadfästelse. Ej heller finnes något
bevis för att den direkt tillämpats. I sina allmänna grunddrag
torde den dock få anses återgifva karakteren af det faktiskt
verksamma (under-)hofmästareämbetet. För öfrigt är om detta för
närvarande intet annat kändt, än att under år 1562 så väl Knut
Knutsson som Lars Persson vid ett par tillfällen uppträdt såsom
åklagare å konungens vägnar i mål angående tjänst vid hofvet[3].
Titeln marsk förde fortfarande Svante Sture. Det kom dock
aldrig i fråga att förbinda den med en tjänstgöring af den art,
som i hofordningen stipulerades. Svante Sture utnämndes på
hösten 1562 till gubernator i Lifland[4] och kvarstannade där till
år 1564[5]. Under denna tid var han således redan genom sin
vistelseort förhindrad att medverka i den centrala riksförvaltningen.
Betecknande för marsktitelns betydelselöshet är också, att grefve
Svante vid sin utnämning till gubernator uttryckligen afstängdes
från hvarje befattning med krigsfolket, alltså uteslöts från just
det verksamhetsområde, som af gammalt ansetts tillhöra marsken.
Någon öfverste kamerer i hofordningens mening eller
kammerlin enligt hofregistrets terminologi omtalas icke. Hvarken
Sten Eriksson eller Gustaf Johansson förde dylik titel.
Under sådana förhållanden faller det af sig själf, att man
ej heller kan spåra några sådana sammanträden af sekrete råden
samfäldt, som i hofordningen omtalas. Ej heller titelns
användning begränsades på det sätt, som där var föreskrifvet. För att
nu ej räkna sådana anomalier, som då sekreteraren Göran
Persson i skrifvelser af inställsamma supplikanter smickrades med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
