Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Tillförordnad regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
benämningen sekrete råd[1], tillades denna i officiella handlingar,
utom de förutvarande sekrete råden, också ytterligare ett par
rådsherrar, Hans Klasson[2], Klas Kristersson[3] samt måhända Lars
Fleming[4], ehuru ingen af dessa beklädde någon sådan värdighet,
som enligt hofordningen skulle vara därmed förbunden.
Den stora ständiga rådskonseljen kom ej heller till stånd.
Ingen enda åtgärd i syfte att upprätta en sådan förspörjes. Det
skriftliga rådslaget af särskildt sammankallade rådsmedlemmar
förblef formen för rådets korporativa verksamhet. Att döma af
de bevarade rådslagens antal synas dylika sammanträden ej
heller hafva hållits mycket oftare nu än förut[5].
Så stannade hela den stora organisationsplanen på papperet.
Konung Erik regerade på det hela taget sitt rike med samma
hjälpmedel som fadern. Blott i tillfälliga uppdrag af växlande
art drog han sina gode män af råd och adel in i statstjänsten[6].
När efter danska krigets utbrott konungen i aug. 1563
begaf sig till södra Sverige för att personligen leda fälttåget,
tillsatte han i Stockholm ett slags kollegial regeringsmyndighet,
bestående af riksrådet Hans Klasson såsom ståthållare samt
Dionysius Beurreus, kammarråd, Göran Persson, prokurator och
sekreterare, Sivert Kruse, slottsfogde, och Kristofer Andersson,
knektarnes befälhafvare[7]. För utvecklingen af den centrala
förvaltningsorganisationen har denna tillförordnade regering dock icke
haft någon betydelse. Den var af helt och hållet tillfällig art,
och dess förvaltningsområde inskränkte sig dessutom till blott
en del af riket, Upland, Södermanland, Närke och Västmanland.
Under sådana förhållanden måste det förefalla öfverraskande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
