- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
222

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - II. Kansliet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då denne var närvarande. Här antyddes också syftet med en
sådan anordning: att förekomma, att sekreterarne sökte skjuta
ansvaret på hvarandra[1].

*



I flera afseenden ingrepo Erik XIV:s organiserande ansatser
på ett betydelsefullt sätt i kansliets förhållanden. Genom
kanslersämbetets återupprättande, genom beställningsformens
utsträckning till den svenska personalen, genom sekreteraregradens
afsöndring, genom försöken till planmässig fördelning af arbetet
och noggrann reglering af dess gång inom hvarje särskild
sektion, — genom allt detta infördes element till en utveckling,
som pekade hän emot ett ordnadt ämbetsverk.

Denna utveckling stannade emellertid i sin begynnelse,
liksom Eriks öfriga uppslag af liknande art, och Johans regering
medförde sedan snarare tillbakagång än framsteg. Kansliet
saknade vid århundradets slut i stort sedt ämbetsmässig ordning.
Med undantag för den så föga verksamma kanslersvärdigheten
fanns ej ett enda konsolideradt ämbete. Inom både sekreterares
och skrifvares grad var antalet fullkomligt obestämdt,
arbetsfördelningen låg ännu i sin linda, inga fasta och begränsade poster
existerade.

*




[1] »Och på det allt må gå riktigt till och den ene icke hafve orsak att
skjute saken ifrå sig till den andre, skall kanzlern, när han är tillstädes, samt
med sekretereren underskrifve deres namn uti alle bref, som af kanzeliet utgå,
och ju alltid sekretereren, som saken förfordret eller därom befallet hafver.»
AH, RA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free