- Project Runeberg -  Liten Dorrit /
49

(1856-1857) Author: Charles Dickens Translator: Rosalie Olivecrona
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hon hoppats, att mrs General redan
några timmar sofvit godt på sitt öra.

— Nå, kan du gissa na, Amy?
frågade Fanny.

— Nej, bästa Fanny. Om jag ej har
gjort någonting, sade lilla Dorrit, nästan
förskräckt, fruktande att ha skadat
polityren någorstädes.

Denna fruktan roade Fanny så
mycket, att hon tog sin favoritsolfjäder (hon
satt vid sitt toilettbord, omgifven af de
tortyr-verktyg, hvarmed hon plågat
stackars Sparklers hjerta) och slog dermed
sin syster allt som oftast på näsan,
under det hon skrattade.

— Åh, vår Amy, vår Amy! sade
Fanny. En sådan liten enfaldig stackare vår
Amy är! Men det är verkligen ingenting
att skratta åt. Jag är tvertom mycket
ond, min vän.

— Om det ej är på mig, Fanny, så
bryr jag mig ej om det, svarade hennes
syster, småleende.

, — Ah! Men jag bryr mig om det, sade
Fanny, och det skall du också göra, min
unge, när du får veta hvarom det
handlar. Amy, har du aldrig märkt att
någon är grufligt artig mot mrs General?

— Alla äro artiga emot mrs General,
sade lilla Dorrit, emedan —

— Emedan hennes formlighet tvingar
dem dertill, afbröt Fanny. Men det är
ej det jag menar; det här är något helt
annat. Hör på! Har du aldrig märkt,
Amy, att pappa är särdeles artig mot
mrs General.

Amy såg helt förbryllad ut, i det hon
mumlade “nej.“

— Nej nej; det kan jag väl tro. Men
det är han, fortfor Fanny. Det är han,
Amy. Kom ihåg mina ord. Mrs
General har afsigter på pappa.

— Bästa Fanny, tror du att det är
möjligt att mrs General har afsigter på
någon ?

— Om jag tror att det är möjligt?
upprepade Fanny. Min älskling, jag vet
det. Jag säger dig att hon har afsigter
på pappa. Och hvad som är än värre,
pappa anser henne för ett sådant
underverk, ett sådant non plus ultra af förträff-

lighet, en sådan vinst för familjen, att
han i livad ögonblick som helst är färdig
att låta fullkomligt snärja sig af henne.
Det der är ju en rätt hygglig utsigt skulle
jag tro! Tänk på mig med mrs General
till mamma.

Lilla Dorrit svarade ej “tänk på mig
med mrs General till mamma," men hon
såg orolig ut och frågade allvarsamt, hvad
som ledt Fanny till dessa resultater.

— Kors, min älskling, sade Fanny,
något kort. Du kan lika gerna fråga mig
hur jag vet att jag sjelf gjort en
eröf-ring! Men jag vet det, naturligtvis. Det
händer temligen ofta, men nog vet jag
reda på det, Och jag förmodar, att jag
vet detta på samma sätt. I alla
händelser, så vet jag det.

— Har du någonsin hört pappa säga
något?

— Säga något? upprepade Fanny. Mitt
bästa, käraste barn, hvad behöfver han
ännu säga något!

Och du har aldrig hört mrs
General säga något?

— Nå, bevare mig, Amy, svarade
Fanny, är hon väl qvinna att säga något?
Ar det ej fullkomligt klart, att hon för
närvarande ej behöfver göra annat än
hålla sig rak, se ståtlig ut, låta
klädnin-gen frasa omkring sig och aldrig taga af
sinai förargliga handskar? Säga något?
Om hon vid whistbordet sitter med
trumf-äss på hand, så säger hon ingenting, barn.
Det far man nog se, när hon spelar ut det.

— Men du kan väl ändå ha
misstagit dig, Fanny. Säg. kan du inte det?

— Åh jo, visst kan jag, svarade
Fanny, men jag har ej gjort det.
Emellertid är jag glad öfver, att du kan trösta
dig med en dylik förmodan, och att du
nu med så mycken kallblodighet kan
emotse en sådan möjlighet. Jag hoppas
der-före, att du en gång blir i stånd att finna
dig i en slik förändring. Jag skulle
aldrig kunna finna mig deri och vill ej en
gång försöka det. Hellre gifter jag mig
med unge Sparkler.

— O, Fanny, du skulle aldrig gifta dig
med honom, under hvilka omständigheter
som helst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:34:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcdorrit/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free