- Project Runeberg -  Liten Dorrit /
128

(1856-1857) Author: Charles Dickens Translator: Rosalie Olivecrona
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Tatty! utropade hennes unga
matmor. Har du sett miss Wade? — hvar?

— Här, miss, sade Tattyeoram.

— Hur?

Clennam säg ett otaligt uttryck i
Tatty-corams blick, som tycktes säga: “med
mina ögon!“ Men hennes enda svar i ord
var:

— Jag råkade henne nära kyrkan.

— Jag undrar hvad hon gjorde der,
sade mr Mcagles. Inte gick hon i
kyrkan förmodar jag.

— Hon hade skrifvit till mig först,
sade Tattyeoram.

— Åh, Tatty! sade hennes
herrska-rinna halfliögt, tag bort dina händer. Det
käns som om någon annan rörde vid mig.

Hon sade detta hastigt, omedvetet, men
halft lekfullt och ej på ett mer häftigt
eller obehagligt sätt, än om hon varit ett
älskligt barn, som skrattat ett ögonblick
derefter. Tattyeoram sammanpressade sina
fylliga röda läppar och korslade armarne
öfver bröstet,

— Vill ni veta, min herre, sade hon,
i det hon säg på mr Meagles, livad miss
Wade skref till mig om?

— Godt, Tattyeoram, svarade mr
Meagles, efter du frågar och vi äro bara
vänner här, så kan du så gerna tala om det,
om du har lust.

— Hon visste då vi reste, hvar ni
bodde, sade Tattyeoram och hon hade sett
mig inte riktigt — inte riktigt —

— I inte riktigt godt lynne,
Tattyco-ram? hjelpte henne mr Meagles, i det
han sakta varnande skakade sitt liufvud
åt de mörka ögonen. Tag dig lite tid
räkna till fem och tjugu, Tattyeoram.

Hon sammanpressade åter läpparne och
drog djupt efter andan.

Hon skref till mig för att säga att, om
jag nånsin kände mig sårad, hon
blickade på sin unga matmor, eller blefve
ovänligt behandlad, hon såg åter på henne, så
finge jag komma till henne och skulle
blifva väl bemött. Jag kunde tänka på
saken och tala med henne vid kyrkan.
Derföre gick jag dit för att tacka henne.

— Tatty, sade hennes unga matmor
och räckte henne handen öfver sin axel.

Miss Wade skrämde mig nästan, då vi,
skiljdes åt och det är mig obehagligt att
tänka, att hon nu varit mig så nära, utan
att jag vetat något derom. Tatty lilla!

Tatty stod ett ögonblick orörlig.

— Hå, utropade mr Meagles. Räkna
till fem och tjugu igen, Tattyeoram!

Hon hade kanske räknat till tolf, då
hon böjde sig ned och vidrörde den
smekande handen med sina läppar. Den
klappade henne på kinden som vidrörde dess
egarinnas sköna lockar och Tattyeoram
aflägsnade sig.

— Se nu, sade . mr Meagles sakta, i
det han sköt på servanten, som stod till
höger om honom för att vrida sockret
till sig. Det der är en flicka, som skulle
blifvit förlorad och olycklig, om hon ej
kommit till praktiskt folk. Mamma och
jag veta, bara för att vi äro praktiska,
att det gifves ögonblick, då denna flickas
hela natur uppreser sig mot den
tillgif-venhet vi visa för Pet. Ingen far eller
mor har visat henne tillgifvenhet,
stackars barn. Det gör mig ondt att tänka
på hvad detta olyckliga barn, som har så
mycken häftighet och motsägelseanda i
sig, måste känna, då hon hör det femte
budet uppläsas om söndagarne *) Jag är
alltid färdig att utropa: kom ihåg att vi
äro i kyrkan; räkna till fem och tjugu,
Tattyeoram.

Utom den stumma uppasserskan,
servanten, hade mr Meagles tvenne andra
uppasserskor, som ej voro stumma,
nem-ligen tvenne tjenstflickor med
blomstrande ansigten och klara ögon, som
utgjorde en ganska prydlig del af bordservisen.

— Och hvarför inte? sade mr
Meagles, i afseende på detta. Ser ni, jag
säger alltid till mamma, om man har något
att se på, hvarföre skulle det ej vara
något vackert?

En viss mrs Tiekit, som var kokerska
och hushållerska, då familjen var hemma
och endast hushållerska, då den var borta,
fullbordade personalen. Mr Meagles
beklagade, att naturen af de förrättningar,

*) Femte budet i Episkopalkyrkan är fjerde
budet i vår katekes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:34:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcdorrit/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free