- Project Runeberg -  Vaciski latviska vardnica /
364

(1944) Author: Jekabs Dravnieks - Tema: Dictionaries, Latvia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mühewaltung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

364

Mühewaltung — Münze

Mü’hewaltung, f. pūles, f. pl.; für
deine par tavām pūlēm.

Müh’le, f. -n, 1. sudmalas, f. pl.;
dzirnavas, f. pl.; kleine sudmaliņas, f.
pl.; dzirnaviņas, f.; 2. (Art Brettspiel)
sudmaliņas, f. pl.

Mühl’gang, m. sudmalu gaņģis, m.;
dzirnu statnis, m.

Mühl’||rad, n. sudmalu rats, m. -schleuse,
f. sudmalu slūžas, f. pl. -stein, m.
dzirnakmens, m.

Muhme, f. pl. -n, 1. krustmāte, f.; 2.
māsīca, f.

muh’en, v. n. (von der Kuh) maut.

Müh’säl, n. -(e)s, pl. -e, f. pl. -e,
grūtības, f.; pūles, f. pl.

müh’säm, I. adj. grūts; (sorgfältig)
rūpīgs; II. adv. grūti, ar pūlēm; rūpīgi.

Müh’samkeit, f. grūtums, m.;
(Sorgfalt) rūpīgums, m.

mūhsēlig, adj. 1. (von Arbeiten) grūts;
2. (von Menschen) rūpju sagrauzts.

Mul’de, f. pl. -n, 1. (Backtrog) abra, f.,
auch mulda, f.; dem. muldiņa, f.; 2.
(Vertiefung) ieleja, f.; padziļinājums,
m.

Mull, m. u. n. -(e)s, -e, muslīns, m.

Müll, m. -(e)s, saslaukas, f. pl.; mēsli,
m. pl.

Mül’ler, m. -s, pl. sudmalnieks, m.;
dzirnavnieks, m., auch melderis, m.
-bursche, m. sudmalu puisis, m. -in, f.
pl. -nen, sudmalniece, f.

MüH’||haufen, m. mēslu čupa, f. -kästen,
m. mēslu kaste, f.

Mulm, m. -(e)s, -e, 1. (lockere Erde)
irdena zeme; 2. (Staub) putekļi, m. pl.;
trūdi, m. pl.; (von faulem Holze)
prauls, m.

mulmicht od. -mig, adj. irdens;
praulains.

mul’tiplizieren, v. a. vairot, reizināt.

Mū’mie, f. pl. -n, mūmija, f.

Mum’me, f. pl. -n, 1. mums, m. (stiprs
alus); 2. (Maske) maska, f.; vieplis, m.

mum’meln, v. n. murmināt.

Mum’menschanz, m. -es, od. -Mummerei’,
f. », pl. -en, maskarāde, f.; meteņu
joki, m. pl.

Mumpitz, m. -(e)s, blēņas, f. pl.

Mumps, m. mums, m. (kakla, ausu
dziedzeru uzpampums).

Mund, m. -es, pl. Mün’der, 1. mute, f.
dem. mutīte, f.; in der Leute ļaužu
valodās; aus einem vienā mutē; fig.
Sie nehmen mir das Wort aus dem -e,
to es pašlaik gribēju teikt; prv. wes
das Herz voll ist, des geht der - über,
mute runā, no kā sirds pilna, (bibl.) no

sirds pilnības mute runā; 2. (Öffnung)
caurums, m.
Mund’ārt, f. izloksne, f.
Mund’bedarf, m. ēdamas lietas;
proviants, m.

Münd’chen, n. -s, pl. mutīte, f.
Mün’del, n. -s, pl. (Zögling)
audzēknis, m.; (Pflegesohn) audžudēls, m.;
(Pflegetochter) audžumeita, f.; (unter
Vormundschaft stehende Waise)
aizbildnim uzticēts bāŗa bērns, -gelder, n.
pl. bāriņu naudas, f. pl.
mun’den, v. n. labi garžot; dieses Bier
mundet mir nicht, šis alus nav pa
manai garžai.
münden, v. n. ins Meer ietecēt (od.
iegāzties) jūrā; diese Straße mündet auf
einen Platz, šī iela iziet uz laukumu,
mundfaul, adj. er ist viņš maz runā.
Mund’fäule, f. mutes puve, f.
mund’gerecht v. mundrecht.
Mund’||geruch, m. mutes smaka, f.
-harmonika, f. rūcenis, m.; mutes
harmonika, f. -höhle, mutes dobums,
mün’dig, adj. pilngadīgs; - werden,
sasniegt pilngadību; (jemn.) «. sprechen
od. für - erklären, atzīt (kādu) par
pilngadīgu.
Mün’digjjkeit, f. pilngadība, f.
-sprechung, f. », pl. -en, pilngadības
atzinums, m.
Mund’klemme, f. žokļu krampji, m.
münd’lich, I. adj. mutes vārdiem,
mutvārdu-; -es Versprechen, apsolījums
mutes vārdiem; II. adv. mutes vārdiem.
Mund’||schenk, m. dzērienu devējs, m.
-sperre, f. žokļu krampji, m. pl. -stück,
n. iemutis, m.; (am Zaume) iemauktu
dzelzis, f. pl.
Mün’dung, f. pl. -en, 1. (beim Flusse)

grīva, f.; 2. (Öffnung) caurums, m.
Mund’ II voll, m. 1. (Stück) kumoss, m.;
dem. kumosiņš, m.; 2. (Schluck) malks,
m. -werk, n. mute, f.; er hat ein gutes
viņam liela (od. laba) mute.
Munition’, f. -en, municija, f.
(šaujamas lietas),
mun’keln, v. n. fam. klusi od. slepeni
runāt; čukstēt; sačukstēties; man
munkelt davon, ļaudis runā.
Mün’ster, n. -s, pl. galvenā baznīca,

doma baznīca,
mun’ter, I. adj. 1. mundrs; - machen,
uzmundrināt; 2. (wach) nomodā; -
werden, pamosties; . machen, pamodināt;
II. adv. mundri; -! mudīgi!
Mun’terkeit, f. mundrums, m.
Mün ’ze, f. ■*, pl. -n, 1. nauda, f.; naudas
gabals, m.; monēta, f., auch sīka nau-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:39:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/delv1944/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free