Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett oförmodadt arf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag har fått ett bref ifrån Amerika, som rör
dig. Ja, se icke så beslört ut. Brefvet är ifrån din
morbroder, som för tjugu år sedan reste dit, och ifrån
hvilken vi sedermera icke hört ett ord. Han har samlat
en ansenlig förmögenhet, men som han derjemte är ogift,
samt sjuk, önskar han att få se din mor. Han
skrif-ver till mig i egenskap af pasior i Lunda församling,
och ber mig skaffa upplysningar om hvar hans syster
finnes, om hon är gift, har barn m. m., samt önskar
alt få se henne eller någon af hennes barn hos sig i
Amerika, innan han dör. Derjemte öfversånder han
respenningar, och äfven en ansenlig gratification till mig
för mitt besvär. Som han åt sin syster, eller hennes
barn, ämnar teslamentera hela sin stora förmögenhet,
anser han sin begäran, att få se någon af den», för
billig. Din mor är död, du är hennes enda barn, och
således äfven hans enda arfvinge. Jag anser det för
din pligt, att du ofördiöjligen efterkommer hans önskan.
— Men huru skall jag kunna lemna min plats;
huru kunna öfvergifva Gerda, som kanske aldrig bättre
än nu behöft mig.
— Jag skall, utan att förråda din mors namn, nog
ställa den saken till rätta; och hvad fröken angår, är
hon ju redan en helt annan menniska, så att jag
tycker hon ganska väl kan undvara dig. För öfrigt får
en döendes kallelse icke åsidosättas. En peison, som
skänker dig ett oberoende lif, utan alt derföre fordra
någon egentlig uppoffring, är du skyldig att
ofördröjli-gen besöka. Må hända skall det lyckas dig alt
förljuf-va de sista stuuderua af hans lefnad på en fremmande
jord, uppå hvilken han med försakelse af hembygd och
vänner lefvat, endast för att förvårfva den förmögenhet
han nu erbjuder dig. Alva! din pligt förbjuder dig
alt vägra.
— Ack, min gode morbror, om ni visste huru
innerligt jag, som i hela verlden eger ingen att älska,
har fästat mig vid Gerda; huru väl hon behöfver mitt
varma, trofasta hjerta .. .
— Det må vara; men du är ock skyldig din
morbror något, och var förvissad alt din aflidna mor icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
