Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppehälle, och genom stränga lagar sökte den spanska regeringen
motverka all produktion, som kunnat göra kolonierna oberoende
af tillförseln från Europa. Till dylika lagar hörde förbuden att
plantera mullbärsträd och uppföda silkesmaskar, att tillverka tyger
af annat än de simplaste slag m. m., och endast på grund af den
långa och svåra transporten gjordes för det aflägse belägna Chile
ett undantag från förbudet att odla vin och oliver på amerikansk
mark. Kolonisternas behof särskildt af beklädnadsartiklar,
verktyg och husgeråd samt af en stor del andra förnödenhets- och
lyxvaror, ja äfven till en del af lifsmedel, kunde alltså fyllas
endast genom den långsamma och dyrbara tillförseln medelst
galeonerna.1 Det behöfver knappt påpekas, att prisen på de
europeiska varorna i Amerika till följd häraf skulle uppdrifvas
till en utomordentlig höjd.
Så länge, såsom förhållandet var under en stor del af
1500-talet, den spanska industrien stod högt, ja, särskildt i fråga om
tillverkningen af ylle- och sidentyg, knappast öfverträffades af
något annat europeiskt lands, kunde moderlandet draga hela
fördelen af den på ofvannämnda sätt ordnade handeln. Men då allt
ifrån Filip II:s tid på alla områden inträdde en period af
fortgående förfall, som drabbade industrien så, att densamma ej kunde
tillgodose ens Spaniens eget, än mindre koloniernas behof, uppstod
ett motsatt förhållande. Under det Spanien ej ville uppgifva
monopol systemet för handeln på kolonierna, såg det sig nödsakadt
att för dessas behof importera andra länders industriprodukter och
att till betalning härfbr använda större delen af den nya världens
metalliska rikedomar. Oaktadt dessa skatter i stigande mängd
infördes från kolonierna, blefvo i Spanien klagomålen allt
hög-ljuddare, att guldet och silfret ej stannade inom landet och att
utländingarne drogo hela vinsten af den indiska handeln. Och i
mån som Spanien alltmer utarmades, blef beroendet af främlingarne
1 Ed egendomlig exportvara frän Spanien var den s. k. »Bala de la Santa
Crnzada», en påflig bulla, som spanska konungen allt ifrån år 1509 för tre år i
sänder fått rätt att sälja för att bereda medel till krigen mot de otrogna. Hvarje
person så väl i moderlandet som i kolonierna var skyldig att årligen köpa ett tryckt
exemplar af densamma och vann därmed förmånen att få förtära ägg och mjölkmat
på fastedagar. »Man inser följaktligen att konsumtionen häraf är stor och att
massan af bullor, som behöfvas för Spaniens indiska besittningar, i en fartygslast
må9te upptaga ett ansenligt utrymme» (Bernardo de Ulloa, Rétablissement des
manufactures et du commerce d’Espagne, Amst. 1753, s. 127). Ännu mot slutet
af 1700-talet utgjorde »la Cruzada» en af spanska kronans mera betydande inkomster!
se härom och om det pris, som därför betalades: W. Robertson, Hist. of
Amer-Vol. 2, Lond. 1777, s. 514—515.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
