Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt större; mot slutet af 1600-talet såg sig den spanska
regeringen till och med nödsakad, för att gvnna den utländska
införseln, att tvärt emot gällande lagar bevilja denna införsel förmåner,
som ej kommo det egna landets undersåtar till del, och själfva
den monopoliserade handeln medelst de indiska flottorna började
alltmer att direkt bedrifvas för utländingars räkning.1 Samtidigt
togo smuggling och underslef under alla former »en utsträckning,
som trotsar hvarje beskrifning*,1 2 och såsom exempel hvarå kan
anföras markisinnan d’Aulnoy’s berättelse, att i spanska hamnar
särskilda agenter mot viss afgift öppet åtogo sig att med
kringgående af tullen landsätta ankommande varor.3 Till följd af
smugglingen och osäkerheten för sjöfarten under det så godt som
oaf brutna krigstillståndet blef också den ordnade samfärdseln med
de amerikanska kolonierna alltmera oregelbunden: flottorna
af-gingo ej längre på stadgade tider, bristen på europeiska
förnödenheter blef i Amerika allt större, och kolonisterna hänvisades för
fyllande af sina behof till den öfverhandtagande smyghandeln.
Huru dessa förhållanden gynnade uppkomsten och fortgången af
de franska sjöfärderna till Söderhafvet skall i det följande
närmare utvecklas.4
• #
»
Den spanska kolonialpolitiken afsåg icke blott en
reglemen-tering, på ofvan angifna sätt, af samfärdseln med moderlandet,
äfven den inbördes förbindelsen mellan de olika kolonierna var, i
1 »Fransmännen funno med sin fördel förenligt att årligen sända ett antal
örlogsfartyg till Sevilla för att i säkerhet eskortera hem de franska köpmännens
andel i den amerikanska silfverflottans last» (K. Haebler, Die wirtschaftliche
Bliite Spaniens im 16. Jahrh. und ihr Verfall, Berl. 1888, s. 170. Om den
indiska handeln i öfrigt, se samma arbete s. 50, 58, 55, 69, 81, 114 och flerstädes).
* Haebler, anf. arb. s. 90.
* Relation du voyage d’Espagne, T. 3, La Haye 1691, s. 104.
4 En framställning of Spaniens kolonialsystem och samfärdseln med dess
amerikanska besittningar finneB hos William Robertson, The history of America
Book 8. Angäende denna framställning här en kompetent domare yttrat, att den
beträffande källornas behandling samt med hänsyn till pålitlighet, skärpa i omdöme
och klarhet i uttryckssätt lämnar så godt som intet att önska (D. Barros Arana, Hist.
jen. de Chile, T. 4, Santiago 1885, s. 266). Om den spanska silfverflottans segling
i de västindiska farvattnen och om det sätt, hvarpå handeln därstädes bedref6 mot
slutet af 1600-talet, då ej längre den lagstadgade ordningen kunde ostördt
vidmakthållas, läsas upplysningar hos William Dampier, A new voyage round the world,
Vol. 1, Lond. 1699, s. 179—185.
För sista gången anlände en kunglig »flotta» till Vera Crnz i jan. 1778; kort
därefter (d. 12 okt. s. å.) frigafs handeln genom Carl HI:s »ordenanza del comercio
Tmer. 13. 2*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
