- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
23

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att bestämma longituden,1 och åsynen af de flytande algerna
hälsades därför såsom ett tecken att man nalkades Californiens kust
och att kursen borde ändras till SO. Tilldragelsen firades med
stora högtidligheter: Te Deum sjöngs, och matroserna, utklädda i
löjliga dräkter, bildade en domstol, inför hvilken chefen, befälet
och passagerarne anklagades för hvarjehanda förmenta förbrytelser
och dömdes till stränga straff, från hvilka de måste friköpa sig
genom penningar eller extra förplägning åt manskapet.2

Seglingen fortsattes nu i sydostlig riktning till grannskapet
af Kap San Lucas, den californiska halföns sydligaste spets.
I dessa farvatten hade man stundom att befara fientliga anfall,
hvarför kanonerna upplyftades ur lastrummet och besättningen
beväpnades. I senare tid anlöptes en hamn vid Kap San Lucas,
där förfriskningar intogos och underrättelse inhämtades om någon
fientlig kryssare varit synlig.3 Ändtligen anlände man, efter
omkring sex månaders oafbruten sjöfärd, till Acapulco, hvars osunda
och under det öfriga året nästan öfvergifna hamn nu lifvades af
talrika köpmän, genom ilbud tillkallade från Mexico, där allmän
klockringning förkunnat den märkliga nyheten att galeonen varit
synlig utanför kusten.

Det är gifvet, att en så lång färd som den här beskrifna i en
tid, då våra dagars hygieniska försiktighetsmått voro helt och
hållet okända, skulle utsätta sjöfolket för de svåraste lidanden.
Också var skörbjuggen en ständig gäst ombord på den spanska
galeonen, och dödligheten var stundom oerhörd.4 Carreri, som ger
en drastisk skildring af - resans vedermödor, liknar dem vid alla
Egyptens landsplågor. Provianten, som bestod af torkadt kött och
skeppsskorpor, fördärfvades snart; soppan, som serverades på faste-

1 Gemelli Carreri (T. 5, 8. 442) berättar, att ej ens bland galeonens tre
piloter rådde öfverensstämmande mening om den tillryggalagda vägens längd; en af
dem ansåg, att afståndet mellan Manila och Acapnlco var 125°, en annan skattade
detta afstånd till 130°. — »Un pilote ne connoissoit souvent pas sa longitude ä 8°
ou 1(T prés» (Humboldt, Essai polit., T. 4, s. 416). »It is strange to say how
grossly ignorant the Spaniards in the West Indies, but especially in the South
Seas, are of sea-affairs» (Dampier, A new voyage round the world, 4:th ed., Vol. 1,

Loud. 1699, s. 190).

3 Dessa ceremonier, hvilka erinra om dem som varit brukliga vid passerandet
»f linien, beskrifvas af Gemelli Carreri (T. 5, s. 405); den italienske resanden
anklagades infor »la cour maritime des signes» för att hafva ätit för mycket
»cachorretas», ett slags fiskar som fångades under färden.

* Raynal (Hist. philo8. T. 3, s. 263) säger, att galeonen för första gången
anlöpte denna hamn år 1734. Jfr Anson’s Voyage, s. 243.

* Se t. ex. Anson’s Voyage, s. 243; Ravenkau de Lussan, Hist, des
aven-turiers fiihustiers, T. 3, Trévoux 1775, s. 278.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free