Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet icke blott för de dyrbara kryddorna ntan äfven för de ädla
metallerna. Till nejderna bortom Indus’ mynning förläde Plinius
guld- och silfveröarna, Chryse och Argyre, och på Ptolem-®i kartor
se vi på östra Indiska halfön ej blott Aurea och Argentea regio,
utan dess yttersta del, Malakka-halfön, betecknas med det länge
berömda namnet Aurea Chersonesus. Om ön Taprobana (Ceylon)
säger forntidens störste geograf, att det »öfverflödar af alla slags
metaller, guld och silfver», och öster därom förlägger han »Labadii
insula», likaledes produktionsort för guld och säte för en stad med
det lockande namnet »Argentea metropolis». Dessa föreställningar,
som uppenbart hänvisa på handelsplatser vid Indiska oceanen,
hvar-ifrån de metalliska skatterna genom många mellanhänder letade
sig yäg till den antika världens folk, omskapades af den kristna
medeltidens fantasi till öar af gediget guld och silfver, och med
sagorna härom förknippades namnet Ofir, det land hvarifrån konung
Hirams flottor åt Salomo hemförde guld, som mättes i hundratals
centner.1
Att guldtörsten utgjorde den mäktigaste driffjädern för
upptäck tsfararne vid den nyare tidens början är allmänt bekant, men
ehuru allt vidare rymder af dem uppdagades, sökte de förgäfves
i Amerika efter El Dorado, i den stora oceanen efter Salomos öar och
i den ostasiatiska arkipelagen efter guld- och silfveröarna, allt
länder där den ädla metallen skulle kunna plockas från marken
och ej behöfva mödosamt upphämtas ur jordens inre. Men den
lockande bilden hade man svårt att uppgifva. När man ej fann
hvad man sökte i de trakter, som utpekades af de gamla
legenderna och de på dem grundade kartorna, hoppades man på bättre
framgång i ännu outforskade regioner och grep med begärlighet
hvarje antydan om att man här skulle nå sitt mål.
Kartografiens historia visar oss alltså, huru guld- och
silfveröarna så att säga varit stadda på vandring mot öster. Redan
Marco Polo hade vid skildringen af guldrikedomen i det ytterst
i denna del af världen belägna Zipangu öfverträffat sig själf och
härmed angifvit hvar den ädla metallen företrädesvis borde sökas.
Martin Behaim har också på sin berömda glob af 1492 i dessa
trakter återupplifvat antikens Argyre, och en »Auri Insula» se vi
norr om Filippinerna på en Jacopo Gast aldi tillskrifven världskarta
af 1554.2 Sedan Japan verkligen blifvit upptäckt, trodde sig själfve
1 Om antikens och den äldre medeltidens uppfattning se Oscar Peschrls
intressanta nppsats Goldene Berge und goldene Inseln i hans Abhandl. zur Erd- u.
Völkerkunde, heransg. von J. Löwknberg, Lpz 1877, s. 85—44.
* Remarkable maps, I: 3. Jfr Nordenskiöld, Facsimile-atlas, s. 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
