- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
308

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att anfalla oss, ty vi voro alla fast beslutna att försvara oss till
det yttersta, och i verkligheten skulle han ha blifvit ganska illa
mottagen. Samma afton laddade vi våra kanoner med skrot och
gjorde skeppet klart till batalj, som om vi väntat anfall af öfvadt
krigsfolk; man hade nämligen sagt oss, att alla slupar i
staden blifvit bevärade, men i själfva verket var vår försiktighet
onödig, ty man hade ej haft för afsikt att tillfoga oss minsta ondt,
och spaniorerna skulle aldrig tilltrott sig en dylik djärfhet; det
enda man åsyftade var att skrämma oss och afskräcka oss från
att angripa dem.

Onsdagen den ? utfärdade oidoren ett påbud till alla, som
ägde landtgårdar i omgifningarna af Talcaguano,1 hvarigenom
dessa vid strängaste straff förbjöd os att sälja lifsmedel åt oss. Då
vi emellertid voro i stort behof däraf, erbjöd sig M. Noail att
förskaffa oss sådana, och därjämte framkastade han, att om vi skulle
nödgas afsegla utan att hafva återfått vår kapten, så skulle han
utverka, att vi bland hans officerare finge komplettera vårt behof
af befäl för hemresan. För att i hvarje fall göra oss beredda att
enligt öfverenskommelse gå i följe med hans fartyg, sände vi
bland hans folk några af vår besättning för att hugga ved i
skogen, och arbetade i öfrigt på vår utrustning, särskildt med att
laga våra segel, hvilka voro illa medfarna.

Som jag kan tala spanska, gaf vår sekond mig i uppdrag att
uppköpa lifsmedel och boskap i landtgårdarna, och då ingen kände
mig, föregaf jag, att jag kom från »le Phélypeaux», och erhöll på
sådant sätt allt hvad vi behöfde för den tid vi lågo för ankar i
denna hamn.

Samma dag träffade jag en spanior, som lofvade mig att
framföra ett bref till vår skeppsprest, som befann sig i staden; i detta
bref bad jag denne sända mig underrättelser om honom själf och
om M. Frondat, från hvilken vi hittills icke erhållit något bud.

Torsdagen den 8 fick jag svar på mitt bref. Skeppspresten
meddelade däri, att han icke var i fängelse, utan uppehöll sig i
ett enskildt hus, där man ständigt var på sin vakt. Det oaktadt
hade han hvarje afton förklädt sig och sökt alla möjliga tillfällen
för att kunna återvända ombord, men alla vägar voro så späckade
med soldater, att det var nästan ogörligt att undkomma;
emellertid hoppades han att endera dagen vara hos oss. I brefvet till
mig låg inneslutet ett annat från M. Frondat till sekonden

1 »Le S:t Antoine» låg för ankar vid denna ort, på tämligen betydligt afst&nd
från själfva staden Concepcion; se den bifogade plankartan fig. 46.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free