Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi fingo vänta öfver två timmar, innan han var färdig att
mottaga oss. Man lät oss passera genom flera lokaler, mycket
vidsträckta, men mycket tomma, och slutligen inträdde vi på en stor
gård, som afslutades af en portik, hvars tak uppbars af 24 pelare.
Här sågs mandarinen »tito» i halfofficiell högtidsdräkt sittande
på ett förgylldt bord, som höjde sig omkring tre fot öfver marken.
Han hälsade oss utan att stiga ned från sin plats, endast med
att taga pipan ur munnen — en synnerlig ynnest, som våra tolkar
särskildt framhöllo — och nickande som en porslinsgubbe. Två
troppar tartariska soldater voro uppställda i rad mellan portikens
pelare, och mellan dessa voro också våra stolar placerade, fem på
hvar sida. Sedan tolken kastat sig framstupa inför fötterna på
tito, framförde han en lång och tråkig harang, hvaraf vi icke
begrepo ett ord. Tito befallde honom därefter att resa sig och
att å hans vägnar hälsa oss välkomna. Han gjorde oss också
genom tolken många frågor: hvilken nation vi tillhörde, hvad vi
ämnade göra i Amoy, o. s. v. Sedan vi tillfredsställt hans
nyfikenhet, inträdde tio tartariska soldater, hvilka bjödo te och
persiskt vin. Med denna ceremoni slutade den högtidliga audiensen,
under hvilken tito försäkrat oss om sitt beskydd och lofvat, att
han oförtöfvadt skulle utse en köpman, med hvilken vi kunde
inlåta oss i affärer.»
Jag förbigår skildringen af de fortsatta visiterna hos andra
ämbetsinnehafvare, hvarunder författaren tyckte sig framför sina
kamrater vara föremål för uppmärksamhet och hedersbevisningar;
han fick sedan upplysning om att han härför hade att tacka sin
resliga växt och fylliga figur — »ett anseende som alltså icke tål
prof vet af en fasta*.
Den 20 juli anlände pater Laureati, och sedan denne försäkrat
kaptenen, att han utan fara kunde inlöpa i hamnen, skedde detta
följande dag. Oaktadt den välvillige patern gjorde sitt bästa för
att un danrödja de otaliga svårigheter, som framkallades af
kinesernas vinningslystnad, blef vistelsen i Amoy för M. Béven och
hans besättning en följd af svåra missräkningar. De inhemska
köpmännen förhalade tiden, så att den gynnsamma monsunperioden
förfelades, h varför fartyget nödgades kvarstanna i hamnen; prisen
på handelsvarorna höllos orimligt höga, och alla tillfällen
begagnades till utpressningar och trakasserier. Allt detta skildras
utförligt af M. Le Gentil, hvars lediga och ofta humoristiska
framställning jag dock ej vidare, till följd af utrymmets begränsning,
kan i detalj följa. Lika litet anser jag mig här böra ägna
uppmärksamhet åt den beskrifning öfver Kina och dess invånare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
