Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
nu mera ej kunna göra oss någon föreställning, och hvilken
Vico kallar den reella poesien, som fingerar sådana
gudabilder, hvilka sättas i stället för menskligheten sjelf. Dessa ur
fantasien härstammande gudar äro det enda handlande i
menniskan; hon erkänner sig sjelf ej ega någon rätt att handla.
Deraf har man ock att förklara berättelserna om de gamles
vishet; då desse uppfattat allt såsom gudomligt, så hafva de
yngre deri inlagt sina mer bildade föreställningssätt om
gudomligheten, och sålunda har liksom en synvilla uppkommit
i afseende ’på de gamla religionerna, hvilka i sjelfva verket
voro råa och blodiga. — Detta är den theokratiska perioden.
Den andra perioden är den heroiska. Under denna
söker menniskan att i konsten, ej blott i naturen, fatta det
gudomliga. Under den förra var allt gudomligt, och
hus-fadren företrädesvis det gudomligas representant och prest;
denna tids råa och naturliga menniskor sökte att försäkra
sig om gudomligt bistånd genom auspicier, och deras
föreställningssätt var, att det gudomliga splittrat sig i en
oändlighet af väsenden, af hvilka menniskan, hvart hon
behagade ställa sin kosa, vore omgifven; åt dessa offrade de till
och med sina likar, ja företrädesvis just de blodigaste offer.
Husfäderna voro, som sagdt är, gudarnes prester och
representanter, ja gudarne sjelfva, eller ledde från dem sin
härkomst. Deras familjer bestodo af barn och tjenare; desse
sednare voro de, som från urskogarne och det vilda
tillståndet flyktat till dem som hade bostäder och som i dessa
öppnade asyler, men ock gjorde flyktingarne till slafvar. —
Under den andra perioden hafva gudarne deremot flyttat
något längre bort; de bo numera ej på jorden, utan i
himmelen, eller åtminstone ett stycke från jorden, på de
ställen sora äro himmelen närmast, t. ex. hos Homerus, på
spetsen af berget Olympos. Men deras representanter äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
