Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
brytas då tredje ståndet blef det rådande. Detta var så
till vida en fördel, sora vetenskaperna, genom beröring med
det allmänna, skulle lossas från inskränkningarne i den högre
societeten; men å andra sidan var detta åtföljdt af en ännu
större olägenhet, nemligen den, att vetenskapsmännen upptogo
det tredje ståndets merkantila tänkesätt, hvaraf de ock ännu
alltför mycket beherrskas; bokmakeriet och mångskrifveriet
uppkommo alltmera såsom en handels-spekulation, i stället
för de gamles stora sjelfuppoffring.
Men utom Yoltaires fanns mot tidens ensidigheter
äfven en annan opposition, af ett snille, ej mindre än hans,
men af vida rikare natur och beskaffenhet. Ehuru skarp
den Voltaireska kritiken var, kom den dock, som sagdt är,
ej till annat resultat, än att denna önskvärda klarhet i
insigter och mildhet i seder, hvilka äro en följd af
upplysningen, aldrig kunna bli en folkets egendom, utan blott de
högres tillhörighet, hvaremot fördomarne måste hos folket
stå qvar, såsom nödvändiga för att hålla det i tygel. Genom
denna sats, ehuru aldrig tydligt uttalad, gjorde emellertid,
såsom vi nämnt, Yoltaires skrifter en utomordentlig lycka
hos de högre. Dessa kunde nemligen nu beqvämligen göra
sig sjelfva qvitt alla fördomar, och, användande dessa för
folket, sjelfva frossa i upplysningen; till folket komme dock
denna upplysning aldrig, eller åtminstone vore en sådan
tidpunkt långt aflägsen. Men mot denna för folken och
historien förderfliga åsigt kunde dock ett motstånd ej saknas;
och hos Rousseau uttalar sig, ehuruväl i en paradox form,
denna protest af sens commun. Hans djupa känsla, lik ett
skri af smärta öfver den menskliga bildningens uselhet, gaf
sig luft i denna allmänna åsigt, som öfverallt i hans skrifter
framträder: är det, menade Rousseau, ej bättre bestäldt med
det menskliga väsendet och bildningen, än det visar sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
