Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
punkten, d. v. s. betraktar den historiska verlden såsom en
fortgående manifestation af gudomligheten, hvars medelpunkt
är christendomen. Om man ock har föregående försök i
detta hänseende, var Fichte dock den förste, som positivt
vågade försöket att tillegna förnuftet hvad som hittills blott
ansetts vara uppenbarelsens resultat. Det arbete, som
framställer dessa Fichtes tankar, nemligen det utkast till
föreläsningar. 1813 öfver detta ämne, hvilka författaren lemnade
efter sig och som utkommo 1820, är bland hans skrifter
det minst lästa och kända. I afseende på det stilistiska,
hvari Fichte annars var så stor, äro dessa fragmenter ej det
bästa, utan företrädet må, i detta afseende, lemnas åt de
föreläsningar han utgifvit för att popularisera sin åsigt,
nemligen "Anweisung zinn sel i gen Leberi\ "[leber die
Bestim-mung des Menschen\ "Ueber das gegenwärtige Zeilalter\
m. fl.; men för den, som vill lära känna Fichtes så väl starka
som svaga sida, äro de kanske de bästa. 1 intet af
hans verk är den hos honom lefvande tanken så skarpt och
klart framstäld som i dessa fragmenter. Jag beklagar att
denna, liksom i allmänhet Fichtes och Kants skrifter, ej mera
läsas, utan kunskapen om dem hemtas ur historier; man
tyckes tro sig vara så långt kommen, att man ej behöfver
dem mera. — De fel, som hos Fichte framträda, kunna i
sjelfva verket reduceras till ett, nemligen ensidigheten af
hans subjektiva idealism: den yttre verlden fattad blott såsom
en gräns att kämpa emot, naturen blott såsom en fiende,
en död och rå, inert massa, hvilken endast har betydelsen
af att vara föremål för den menskliga verksamheten. Detta
är det våldsamma i hans system, äfven i dess yttersta
resultater. Det finns en Svensk filosof, som gått ut från
Fichte och gått om honom, — Höijer, genom sin reflexion
pà
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
