Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ock blott äro special-historier, utgå de alltid från Gamla
Testamentet, tills de komma till sina egentliga ämnen; och
denna uppställning är en stående form, ett den enas
afskrif-vande af den andra. Först sednare uppkom en allmän
historia, men äfven den uppträdde i biblisk kostym. I 18:de
seklet vaknade den första aningen af historiens uppgift såsom
en historia om förnuftet; detta var en ny uppgift, en ny
vetenskap, — hvars representant var Vico. Men denne
författare sysselsatte sig blott med hedningarne; christendomen
och Judarne lemnade han derhän. Den sedermera till
herravälde uppstigna sensualismen ärfde denna uppgift och
behandlade historien på sitt sätt; hon blef. enligt dess fiendtliga
position mot uppenbarelsen, ett bemödande att visa, det
religionen blott är superstition och att mensklighetens framsteg
består i att alltmer afskaka densamma. Detta var Yoltaires
åsigt. Om ej alla, som efter honom behandlade detta ämne,
fattade en mot christendomen så fiendtlig position, förblefvo
de dock naturalister, d. v. s. de antogo blott en naturlig
utveckling. Den förste, som vågade sig att lägga hand på
uppenbarelsen och bemäktiga sig densamma för åskådningen
af historiens utveckling, var Lessing med sina stora idéer.
Han framstälde mensklighetens utvecklingsgång såsom en
uppfostran under Försynens hand, och uppenbarelsen såsom medel;
d. v. s. uppenbarelsen innehåller sanningar, meddelade såsom
föremål för tro, i den afsigt, att de måtte förvandlas till
förnufts-sanningar. Denna af Lessing utkastade högre åsigt
fick ett ytterligare rättfärdigande derigenom, att filosofien
hunnit erkänna förnuftet i och för sig sjelf såsom varande
sin egen lag, hvilket var frukten af Kants åsigt. Vi sade
om honom, att han upptäckt friheten: — ej så, som skulle
det väsendtliga i menniskan varit obekant tills Immanuel Kant
i Königsberg uttalade det; men så, att friheten förut våren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
