Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
hvilka äro blott redskap hos den som framställer dem.
Endast de idéer ega denna förmåga, som oberoende af sin
egen auktor hafva sjelfständigt lif och frihet, och äro öfver
honom. Han är fattad af dem, ej de af honom. Dessa
äro de enda produktiva tankar: — någonting som visserligen
nedsätter den auktorliga fåfängan, — ty ingen idé har
verkat så mycket som den, hvilken är så höjd öfver sin
upphofsman, att emellan dem platt ingen jemförelse finnes.
Men en meddelad sjelfständighet, huru är den tänkbar?
— Vi ha nyss uppvisat detta skenbart motsägande begrepps
verklighet inom naturen och anden; mest gäller det om
frihetens egen tanke, som ensamt är det absolut fria och
sjelf-bestämmande. Frihetens begrepp höjer sig öfver all
motsats, således ock öfver den med nödvändigheten. Menniskan
kan ej fatta sin frihet annorlunda, än såsom motsatt
nödvändigheten ; men den högsta friheten har sin nödvändighet inom
sig sjelf, och detta visar sig hos menniskan i samvetet, d.
v. s. samma vetande för alla. Den rätta och högsta
motsatsen mellan frihet och nödvändighet är derföre ej en yttre,
utan en inre, d. ä. de äro båda identiska, två olika
synpunkter. Dessa båda synpunkter visa sig i den ändliga
existensen såsom skilda; man kan handla emot samvetet; men
en ovilkorlig följd af det nyss om frihetens begrepp sagda är,
att absolute betraktadt är friheten sin egen lag, och just
deri består friheten. Det är också endast på sådant sätt,
i sådan mening som vi kunna tillskrifva Gud frihet: det finns
hos honom ej ett val, utan allt är absolut godt.
Vi ha härmed velat föra tanken till aning om det högsta
i all filosofi, hvilket der abstrakt uttryckes med det
absoluta. Detta, sade Schelling, är det öfver alla motsatser
uppböjda, det absolut Ena, som ligger till grund för alla
universi motsatser, utan att likväl denna förklaring, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
