- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
226

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

beten som åtskilnaden i detta afseende, och hvilket skall visa
mer än en motsats, hvarigenom vi drifvas utöfver den
enskilda personligheten, — detta medel består i en fortsatt
analys af personlighetens begrepp. Det är endast en
afsigkommen spekulation som påstår att man kan filosofera öfver
personlighet och frihet utan en person och en fri; ty dessa
äro de förras principer, ej tvärtom. Den absurditet, som
ligger i det nyssnämnda sättet att spekulera, består i
bemödandet af en sådan filosofi att deducera en fri ur friheten; utgår
man ej ifrån den frie, så kommer man aldrig till en sådan.
Men en fri finnes ej utan en annan; det är den enda
nödvändigheten inom frihetens rike. Detta gäller ock om Gud;
hvarföre äfven enheten med honom är en fri enhet, ej en
nödvändig. Man kan om honom, så väl som om kungen, säga,
att han är le premier gentilhomme de son royaume. Hvad
som synes göra jemförelsen mellan den enskilde och
menskligheten inadeqvat, är, att man vanligen, med anledning af
individens naturliga födelse och död, anser honom vida mer
förgänglig än menskligheten. Skall denna invändning mot
nyssnämnda jemförelse undanrödjas, måste vi följaktligen
uppvisa, att någonting finnes i menniskan, som säger henne
att hon varit innan hon kom till, och förblir äfven sedan
hon försvinner; — hvilket, om det ock låter såsom en
motsägelse. dock är en sådan motsägelse som af den
moraliska lagen är fordrad. Men den moraliska lagen är
nödvändig, d. v. s. den är med säkerhet möjlig, — och det
finnes ej mycket möjligt, hvarom man kan säga det.

Frågan om menniskans förhållande till födelse och död
är densamma som den om hennes förhållande till naturen.
Redan denna visar oss en uppenbarelse af lifvet, redan
deruti representerar hvarje individ slägtet. Delta förhållande
mellan det enskilda och det allmänna i naturen är likväl så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free