Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Abel och åkermannen Kain; oaktadt den sednare onekligen
hade det oskyldigaste offret, jordens frukter, och Abel
deremot åt Herran frambar kött och talg, upptogs dock Abels
offer bättre, hvarigenom Kain blef förtviflad och slog ihjäl
sin broder. En annan sak, som visar traditionens
ofullkomlighet, är, att, om man ock af erfarenhet och filosofiska
slutsatser kan ådagalägga, att hela menniskoslägtet af ett enda stam-par
uppkommit, så synes likväl det par, som bibeln omtalar,
snarare vara typer för ett helt slägte, än individer. Adam
tyckes vara caput repræsentativum, så ock hans närmaste
efterkommande. Detta framträder t. ex. deri, att Kain, när han
flyr efter mordet på Abel, säger: "hvar man, som mig
möter, slår mig ihjäl"; —hvem skulle väl slå ihjäl honom?
Sedan "byggde han en stad"; hvem skulle bo i den? Dessa
anmärkningar visa, att sjelfva de heliga skrifterna häntyda på,
att ej allt der må tagas efter orden. Ett ytterligare skäl
att ej antaga den bokstafliga meningen i gamla testamentet,
är de första menniskornas öfvermåttan långa lifstid, —
hvilket åter igen tyckes antyda, att dessa togos såsom
representanter för hela slägten, men hvilkas lefnadsförhållanden voro
så enkla, att det hela af en individ låter sig föreställas. —
Ofvannämnda förkärlek hos Moses för det ursprungliga
naturtillståndet visar sig ock i den skilnad som göres mellan
Guds söner och menniskors söner; de förre tyckas vara de,
som förblifvit vid herdelifvet och derföre inom sig varit ett
fredligt slägte, mindre utsatt för verldens frestelser, under det
att menniskornas söner framstå såsom mera krigiska. Detta
har ock en relativ sanning. Ty innan förnuftet ännu finnes
annorlunda än såsom instinkt, är det gifvet, att menniskorna,
om de ginge utom de första gränsorna för sin existens, allt
mera skulle råka i förvirring. — Äfven sedermera äro alla
framsteg från ett lägre till ett högre framstälda såsom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
