Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
odödligheten. Bästa beviset pä den dunkelhet, som i detta
afseende råder i judendomen, äro Saduceerna, hvilka voro
judendomens protestanter och togo bibeln efter orden. Den
underjordiska odödlighets-läran, hvilken vi omtalat såsom
tillhörande vissa hedniska religioner, kan anses såsom en
öfver-gångslänk i detta afseende emellan hedendom och judendom,
ocb den framträder i Gamla Testamentet allt mera, i
föreställningen om ett Hades, ett skuggornas rike, hvari själarne
vistas tills vidare.
Ty, liksom judendomen är försakelsens religion, så är
den ock hoppets, — och deri framträder försoningsbegreppet.
Läran härom förekommer ostridigt i Gamla Testamentet, ehuru
med en sådan blandning af andeliga och verldsliga drag, att
den till sin sanna beskaffenhet svårligen är igenkännlig, ej
heller i Gamla Testamentet till sin rätta betydelse förstådd.
Det hör till inskränktheterna i den judiska religionen, att
alla belöningar fattades i verldslig mening; den som utan
undantag följde Guds befallningar, de måtte innehålla äfven
något som syntes immoraliskt, den skulle få belöningar, men af
jordisk natur, blifva mäktig och stor o. s. v. Detta
föreställningssätt ger äfven en dylik betydelse åt medlarebegreppet, så vidt
det i Gamla Testamentet framträder; så att, ehuru det allt mer
förandligas, det likväl alltid tillika qvarhåller sin sinnliga och
jordiska form. I samma mån Judafolket sjelft sönderföll
och gick under för hedningarne, fixerades också begreppet af
Messias allt mer vid föreställningen om en hjelte, som skulle
befria sitt folk från dess fiender och föra det till den glans och
välmakt, hvilka voro det från början lofvade; — af en
konung, som genom sin lycka och herrlighet skulle gifva Judarne
belöning för deras långvariga försakelse, att hafva lefvat
liksom ett eremitlif i historien; detta tröstlösa tillstånd skulle
en gång upphöra, liksom straffen för den oemotståndliga drag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
