Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
ningen till affall. I målningen af denna lycka spela
verldsliga och andeliga föreställningar. Så synes vid Messias
tillkommelse äfven den föreställning hafva fästats, att ditintills skulle
den underjordiska odödligheten räcka, men själarne skulle då
återvända till sina kroppar, eller de döda uppstå för att, jemte
de trogna, som lefde, föra ett saligt lif på Herrans högra
band. Denna salighet utmålas med halft andeliga, halft
jordiska färger, dock så, att den förlägges på jorden, ty
Messias skall blifva en stor verldslig konung. Liksom i
christendomen hedniska elementer ingått, så påminner denna
judiska lära ock om en föreställning, som var mycket
gängse-i äldre christna tider och äfven sednare frambrutit > — den
om det tusenåriga riket.
Om Moses’ skrifter endast antyda dunkla aningar om
Messias, hvilket gjort, att en del nyare forskare, ehuru med
oskäl, velat neka att detta begrepp hos honom förekommer,
så utbildade sig dock denna föreställning i mån af folkets
sig utvecklande medvetande och i bredd med dess olyckor.
Denne frälsare skulle vara af Davids ätt, af den konungs,
som betecknar nationens högsta blomstring. Hos profeterna
framträder allt tydligare, men ock med allt andeligare drag,
bilden af denne Messias, synnerligen hos Esaias, hos hvilken
han ock har den bestämmelse att försona hedendomen med
judendomen, således alt försona hela verlden. Hos Daniel
kallas han till och med menniskans son, d. v. s. typen af
menniskans urbildliga, andeliga väsen. Messias betyder
Herrans smorda eller Judarnes konung; sjelfva detta namn är
således judaiserande, ehuru han skulle vara hela
mensklighetens frälsare.
Efter Babyloniska exilen, sedan Jerusalems tempel och
dess gudstjenst återställts, medförde Judarne ur denna
landsflykt en mer förandligad verlds-åsigt, i hvilken man tydligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
