- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
296

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

märker spår af den Persiska religionen. Ännu märkvärdigare
och vigtigare för utbildande af Messias-begreppet till filosofisk
halt blef judendomens beröring å annat håll, nemligen med
den Grekiska filosofien eller den Platonska idéläran,
hvarigenom nämnda begrepp öfvergick till det Platonska Xoyog.
Denna föreställning, i hvilken man sett en anticipation af
christendomens lära, genomträngde dock ej Judarnes religiösa
väsende i det hela, utan den rent andeliga idéen hos Plato
var och förblef judisk hos Judarne, äfvensom hos en del af
apostlarne och de första christne; frälsningen vore nemligen
skedd för Judarnes skull, och alla som blefve christna,
skulle ock blifva Judar. Man finner ingen mindre än sjelfve
Petrus i spetsen för denna åsigt, ehuru den bekämpades
af den störste bland apostlarne den som var och kallade
sig hedningarnes, nemligen Paulus, hvilken först fattade
chri-stendomen enligt stiftarens mening, i en universellare
betydelse och anda.

Den fiendtlighet, som visar sig mellan Judar och
Egyptier, ådagalägger bäst hedendomens och judendomens motsats.
Intet folk har lemnat efter sig så stora monumenter, som
det sistnämnda, och nästan alla äro uppförda till åminnelse
af de döda. Det kan ej nekas, att, om ock på ett förvändt
sätt, har dock intet folk varit så genomträngdt utaf känslan
af odödligheten, som det Egyptiska; det är en dödens
religion som hos detsamma framträder. Döden är för den
sinnliga menniskan det förnämsta föremål för fruktan; denne
sin fiende ha Egyptierna framför alla andra firat. Hela denna
outplånliga verld af monumenter, som vi ännu finna i
Egypten, är endast ett firande, en kommemoration af döden. Man
synes hafva föreställt sig, att efter en längre eller kortare
vandring skulle den rättfärdige åter iklädas sin jordiska kropp
i förherrligad gestalt; intet annat kan heller förklara detout-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free