Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Innehålls-öfversigt.
FÖRSTA DELEN.
l:a föreläsningen. Inledande betraktelser öfver den allmänna anledningen
till förevarande föreläsningar, samt deras betydelse och ändamål; öfver
det vanliga behandlingssättet af historien, samt huru dennas egen fortgång
förvandlar den till en menniskans historia.......sid. 1—8.
2:a föreläsn. Repetition af ofvannämnda betraktelser Öfver behandlingssättet
af historien, sedd från synpunkten af en framställning af de menskliga
rättigheternas successiva erkännande. Öfvergång till en historik och kritik
af den vetenskap, som utgör dessa föreläsningars föremål, nemligen
menniskans historia. Vicos ståndpunkt och allmännaste satser. Öfversigt och
karakteristik af den moderna filosoflens utveckling i allmänhet från Vico
till Voltaire, samt öfversigt af den sistnämndes och hans närmaste
efterföljares, encyklopedisternas, ståndpunkt och allmännaste satser, jemte
teckning af Voltaires karakter såsom menniska och författare . . sid. 9—22.
3:e föreläsn. Vetenskapernas olika ställning till det praktiska lifvet före och
efter Voltaire; jemförelse mellan denne och Rousseau; den sednares
ståndpunkt, samt öfversigt af de från honom utgående åsigterna . sid. 23—31.
4:e föreläsn. Fortsättning. Den eklektiska skolan i Frankrike. Lessing;
Göthe; Herder. Kants allmänna åsigt om menniskans historia^—Repetition
af den ofvannämnda (i 3:e föreläsningen utförda) öfversigten och
karakteristiken af Rousseaus ståndpunkt, med specielt afseende på hans åsigt om
statens och menniskans väsende och natur; samt framställning af den
mekaniska åsigt af bådadera, som genom Rousseau kom till utveckling.
Condorcet..................sid. 32—41.
5:e föreläsn. Fortsättning (rättfärdigande af dessa föreläsningars början med
en historik öfver det ämne de behandla; den historiska methoden);
karakteristik och kritik af den juridiska ståndpunkten i allmänhet vid betraktande
och bestämmande af staten; teckning af medeltids-samhällets brytning genom
Franska revolutionen; restaurationen och de dermed analoga företeelserna
inom den sednaste Franska samhälls-läran: S:t Simonisterna, Bonald,
Ma is tre, Conte m. fl...............sid. 42—53.
6:e föreläsn. Repetition och vidare utveckling af sista föreläsningen; allmän
framställning af statens mål och dess förhållande till den monarkiska
statsformen; Franska revolutionens olika partier och epoker, samt de motsatta
åsigterna om dess betydelse; öfvergång till kejsardömet; restaurationen och
1830 års revolution; utsigt för framtiden.......sid. 54—63.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
