Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
7:e föreläsn. Den sensualistiska filosofiens förhållande till och inflytande på
Franska revolutionen. Jemförelser mellan Fransmän och Engelsmän i
afseende på theoriens förhållande till praxis hos dessa nationer. Tyskarnes
olikhet med båda. Dermed öfvergång från historiken af den sensualistiska
verldsåsigten och dess inflytande på staten till den idealistiska filosofien,
förberedd och påbörjad af Kant.
Framställning af Kants allmänna ståndpunkt samt af hans
lefnadsomständigheter. (Om nödvändigheten att med filosofien sammanbinda alla
öfriga vetenskaper, synnerligen historien; om methoden för filosofiens studium;
om gången af Geijers filosofiska studier.) — Öfversigt af Kants theoretiska
filosofi, samt af den allmänna ståndpunkten vid den praktiska . sid. 64-76.
8:e förelüsn. Kants religions- och samhällslära, samt anmärkningar dervid.
[Dermed omedelbar fortsättning från 4:e föreläsningen]. Öfvergång till
Fichte...................sid. 77—83.
9:e förelüsn. (Sjelfförsvar för dessa föreläsningars hållande.) Fichtes
lefnadsförhållanden, äldre och yngre filosofiska system i allmänhet, samt
ståndpunkt, åsigter och betydelse i afseende på menniskans historia.
Rekapitulerande öfversigt af det hittills genomgångna.....sid. 84—101.
10:e föreläsn. Repetition och vidare utveckling af det sistnämnda: menniskans
historias förhållande till historien, samt bådas till religionen och menniskans
ändamål; öfversigt af den nyare tidens filosofi till och med Fichte.
Uppvisande af de vid hans åsigt qvarstående svårigheter, och derigenom
öfvergång till Schelling..............sid. 102—115.
the föreläsn. Jemförelse mellan det 18:e och det 19:e årh.; närmare
angifvande och undersökning af den högsta ståndpunkt (den Schellingska),
hvartill 18:e årh:s filosofi kom: en negation af den absoluta motsatsen
mellan subjekt och objekt eller ande och natur.....sid. 116—121.
12:e föreläsn. Fortsättning af det sistnämnda ämnet; uppvisande af
begreppets immanens i naturen, allt mer framträdande inom naturens högre former
ända till en absolut genomträngning af det reala och ideala, eller enskilda
och allmänna, i de högsta sfererna af menskligt lif (med anledning häraf,
•det mest adeqvata beviset för själens odödlighet»); härmed inledning till
samt angifvande och karakteristik af den Schellingska filosofiens princip och
utgångspunkt: Schellings Absoluta. Den intellektuella åskådningen.
Naturfilosofien och dess brister. Andens filosofi i allmänhet och orsaken till dess
fragmentariska beskaffenhet hos Schelling.
Allmänna kritiska anmärkningar vid Schellings filosofi, och antydning
af skälen till de ur densamma sig utvecklande riktningar (ny-romanticismen
och Hegelianismen); anticiperad deduktion af Hegels ståndpunkt från
Schellings. Framställning af Schellings åsigt i historiens filosofi och dess religiösa
ståndpunkt, samt anmärkningar med anledning deraf om menniskans
förhållande till gudomligheten...........sid. 122—138.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
