Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verlden, af hvilken den naturliga och sinliga är företeelse i och för
oss, utgöres af mångfaldiga väsenden, som ingå i hvarandra såsom
högre och lägre.
Härefter gå vi till det andra faktum, som är gifvet i vår yttre
erfarenhet och som i motsats till det anförda är af praktisk natur.
Detta är olika former eller species af fri och förnuftig verksamhet.
Men all sådan verksamhet måste utgå från ett förnuftigt väsen såsom sin
princip eller grund, ledas af ett sådant väsen såsom sin lag och äfven
syfta på samma väsen såsom sitt ändamål, hvilket är det nämnda
väsendets fullständiga aktualitet i och för oss. Men innan vi öfvergå till
dessa speciela former af fri verksamhet, vilja vi först betrakta den
enskilda menniskan. Redan om vi betrakta henne sådan hon i den yttre
erfarenheten för oss framstår, så finna vi hos henne praktiska funktioner
eller en fri verksamhet, hvilken har sitt närmaste subjekt i hennes
sinliga vilja och sitt material i hennes sinliga innehåll, men hvilka
såsom förnuftiga och nödvändiga måste hafva sin grund, sin lag och
sitt ändamål i ett högre och förnuftigt hos henne. Från de i en viss
ordning konstant framträdande funktionerna sluta vi här till ett
osin-ligt väsen, den förnuftiga viljan, som är den kraft, från hvilken de
utgå, den lag, af hvilken de regleras, och äfven det ändamål, hvilket
menniskan åsyftar att genom dem höja till aktualitet för sig; eller
från organet, den sinliga viljan, sluta vi till väsendet eller till det
hela, af hvilket detta organ bestämmes. På samma sätt förfar man
nu, när man vill uppvisa högre väsenden, samhällen. Ty redan
genom sinnena och varseblifningen såsom utgångspunkt leder man sig
till olika former af fri verksamhet, hvilka icke hafva sin grund i
men-niskans väsen utan i högre väsenden, som bestämma henne. I
menniskan har denna verksamhet icke sin grund, ty hon innebär att flere
viljor harmoniskt samverka på ett för dem gifvet gemensamt innehåll,
och de måste derför vara bestämda af ett och samma högre förnuftiga
väsen, som är grund, lag och ändamål för denna deras verksamhet. Från
verksamheten eller funktionerna sluta vi alltså till ett väsen, hvars
funktioner dessa viljor utföra eller från organen sluta vi till det hela,
af hvilket de bestämmas. Det är nemligen nödvändigt för menniskan,
att, när hon ser viljor eller väsenden, som samstämmigt, harmoniskt
och konstant samverka, sluta till en öfver dem stående förnuftig vilja
eller ett förnuftigt väsen, som leder och styr dessa viljor, och som
ytterst är principen för den ordning, som de i ett för dem gemensamt
material införa. Ty principen för all högre ordning i menniskans lif
och i den sinliga verlden är endast de högre väsenden, i hvilka vi
lefva, emedan det sinliga åt sig sjelft lemnadt är vanmägtigt att införa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
