Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi återgå nu till vår utgångspunkt, att osedligt lif är en i vår
erfarenhet gifven form af det onda. Det goda, soin detta onda
förutsätter, är tydligen det sedliga d. v. s. menniskans förnuftiga väsen,
och utan dettas verklighet vore denna form af det onda icke
möjlig. Ty då det onda är en disharmonisk form af lif, så förutsattes eu
verklighet, med hvilken detta lif står i disharmoniskt förhållande.
Och denna verklighet måste vara förnuftig, emedan det här är hela
sinligheten, hela det sinliga lifvet hos menniskan, som står i
disharmoniskt förhållande. Men i menniskors satulif gifves äfven ett ondt,
som mer omedelbart träffar dem samfåldt och som förutsätter en för
dem gemensam form af det goda, för hvars aktualitet det är ett
genom frihet satt hinder. Äfven detta är ett sedligt ondt, ty jemväl
här är det sinligheten, som står i orätt förhållande, ehuru, såsom vi
antydt, omedelbart till ett förnuft, som är för de menuiskor gemensamt,
som ingå i den form af samlif, hvarom fråga är. Hvilket är nu
det goda, på hvilket det moraliskt onda i inskränkt mening hänvisar
eller med andra ord genom hvars delaktighet menniskan vinner
befrielse och frälsning från detta onda? Såsom vi framhållit, det
sedligt goda, som är sedelärans objekt d. v. s. det goda, till hvilket
menniskaus eget väsen och de privata samhällena äro grund, Hvarje
hufvuddel af den praktiska filosofien utgår nemligen från en form af
det onda och uppvisar den form af det goda, d. v. s. de personliga
väsenden fattade såsom det goda, genom hvilkas verksamhet
menniskan från detta onda frälses och försonas. Ty endast genom det goda
vinner menniskan försoningen från det onda och detta sker derigenom,
att det goda, som är personligt lif, upptages i menniskan och hon uti
detta, hvilket från hennes synpunkt sker genom frihet. Det är nu
tydligt, att om ock begreppen frälsning och försoning vanligen och
uteslutande upptagas uti religionsiäran, som betraktar det religiöst
onda och goda, de likväl hafva sin giltighet och tillämplighet äfven
på de öfriga formerna af det onda och goda.
Härefter komma vi till det juridiskt onda. Äfven detta är ett
medvetet och fritt lif, som strider mot ett högre förnuftigt väsen,
fattadt såsom det goda. Eller äfven detta onda är såsom hvarje
annan form af detsamma en förbrytelse i moralisk bemärkelse och
förutsätter derför en praktisk och förnuftig lag eller en högre förnuftig
vilja, inot hvilken en annan vilja har brutit. Hvilket är alltså det
förnuftiga väsen fattadt såsom lag, eller hvilken är den högre vilja,
mot hvilken menniskan måste erkänna sig hafva brutit, då hon dömer
sitt lif såsom brottsligt? Denna vilja är rättssamhällets. Den
brottslige har ställt sig utom den fria, yttre verksamhetssfer, som rätts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
