Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Erik Jakob Ekman. Av J. W. Håkanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4«
krav, t. ex. kravet på upprättandet av ett bokförlag, omläggning
av missionstidningen, utvidgande av expeditionen m. m., vilka
planer icke funno odelat gillande hos missionsföreståndaren,
ehuru han säkerligen gått med på dem, om de av konferensen
beslutats. Slutligen tyckte man ock, att Ekman på sista tiden
ägnat väl mycken tid åt privata affärer och för liten åt
missionens. Man tog på detta håll ingen hänsyn till eller också var man
okunnig om att Ekman vid den snart inträdande pensionsåldern
ämnade avgå och att han då icke ville vara beroende av en från
Missionsförbundet erhållen pensitm. Ekman var dock
fortfarande så värderad och avhållen bland missionsvännerna, att dessa
omständigheter ingalunda skulle hava behövt vålla hans avgång,
därest striden om universalismen icke antagit en så våldsam
karaktär.
Föreställningen, att Ekman under den sista lärostriden kunde
uppträda såsom han gjorde, emedan han hade den
inkomstbringande direktörsposten i Svenska Lif i perspektiv, var i verkligheten
lika ogrundad som den var för Ekman kränkande. Först en
månad efter insändandet av sin avsägelse erhöll han underrättelse
om denna genom direktör Bäckmans oväntade frånfälle
uppkomna möjlighet. Liksom han vid inträdet i Missionsförbundets tjänst
hellre uppoffrade sin prästerliga befattning än sin övertygelse —
en sak, som han enligt sin egen bekännelse aldrig hade anledning
ångra — så uppoffrade han nu hellre
missionsföreståndarebefattningen än han svek sin övertygelse, ehuru uppoffrandet av
denna senare befattning för honom var förenad med stor
smärta och saknad. Man kan av denna anledning med fullt
skäl säga, att han både vid tillträdet till sin tjänst och vid
frånträdandet av densamma handlade som en man. Manligt
och ädelt handlade han ock, då han frivilligt drog sig tillbaka
utan att med ett ord eller en enda handling söka lägga
svårigheter i vägen för sin efterträdare eller för det sällskap, vars
beteende för honom måste hava tett sig som otacksamhet. Ju äldre han
blev, desto mera utvecklade sig för övrigt hos honom den
förlåtande och överseende kärlek, som ofta kom till synes även i hans
mannaålders kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
