Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Erik Jakob Ekman. Av J. W. Håkanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
att offentligt uttala en från den gängse lärouppfattningen
avvikande övertygelse i teologiska frågor, vilken han efter
samvetsgrann forskning finner vara grundad i Gamla och Nya
testamentets heliga skrifter.» Styrelsen anmodade Ekman att kvarstå till
konferensen, vilket han dock vägrade. Kort därefter blev han
direktör i Svenska Lif, vars .styrelse han tillhört sedan 1893.
Detta gav allmänheten anledning tro, att han vid utgivandet av
sin bok och vid avskedet haft denna reträttplats i sikte.
Gentemot Ekmans försäkran, att han måste nedlägga sitt
ämbete, emedan det av distriktsföreståndarnes förklaring framgått,
att »missionsföreståndaren icke äger rätt att uttala en från den
gängse lärouppfattningen avvikande övertygelse i teologiska
frågor», kan dess bättre på fullt säkra grunder invändas, att Ekmans
universalistiska lärouppfattning, hur mycket den än ogillades av
flertalet missionsvänner, icke skulle hava behövt rubba hans
ställning som missionsföreståndare, därest han icke drivit den med
en sådan hänförelse, att den givit »färg åt hela hans offentliga
förkunnelse». Man fann det betänkligt, att just
missionsföreståndaren, vars uppgift det framför allt skulle vara att hålla
mis-sionsintresset vaket, så uppgick i en förkunnelse, vars
skriftenlighet man betvivlade och som man dessutom befarade vara ägnad
att insöva människor i andlig säkerhet. Det var detta, som
vållade Ekmans avgång, icke det, att han vare sig hyste eller uttalade
en »avvikande övertygelse» i fråga om de »yttersta tingen».
Nekas kan icke heller, såsom redan förut betonats (sid. 35),
att den stora olikhet i uppfattningen av både teoretiska och
praktiska frågor, som ofta kom till synes mellan de båda ledande
frikyrkomännen, vilka bägge voro viljekraftiga och målmedvetna
naturer, till en viss grad isolerat Ekman, enär
missionsvännernas flertal i regel följde Waldenströms paroll. Hos många
missionsvänner började också den tanken uppstå, att det för
missionen i sin helhet vore fördelaktigare, om missionsföreståndaren så
vitt möjligt stode utanför dagens stridsfrågor och sålunda kunde
verka enande och sammanhållande på de stridiga
meningsgrupper-na — en fullt riktig grundsats, om den blott icke drives in
ab-surdum. Härtill kom, att utvecklingen av missionen medförde nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
