Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Ekman som politiker. Av U. Leander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>78
Dr. E. W. Wretlind.
i riksdagen och lyckades i sin strävan. På den tiden .kostade det
betydligt mindre strid att bli riksdagsman än i dessa dagar,
ehuru man även då vid ett och annat tillfälle kunde få bevittna
ganska hetsiga valkampanjer. Detta blev i synnerhet fallet vid
nästa allmänna val till andra kammaren, då tullfrågan hunnit bli
den brännande och allt annat behärskande politiska frågan. Men
vid detta tillfälle eller år 1884 synes Ekmans kandidatur icke ha
mött någon nämnvärd opposition. Vald blev han i varje fall och
lät genast efter sitt inträde i riksdagen höra, att han kommit
dit. Lika litet som P. Waldenström respekterade han den regel,
som man emellanåt velat uppställa för nyvalda representanter,
nämligen att under sin första riksdag böra
hålla sig stilla samt endast se, höra och lära.
Dylikt svarade ej mot någonderas kynne
eller arbetslust. Med samma raskhet och
iver, som utmärkte de båda
frikyrkomännens övriga gärning, grepo de sig an med
riksdagsarbetet.
Däremot gäller ännu såsom regel, att en
nyvald riksdagsman ifråga om placering
i utskott får börja såsom ledamot av ett
tillfälligt utskott för att sedan efter hand
avancera till ledamot eller suppleant av ett
ordinarie eller ständigt utskott. Enär andra
kammarens tillfälliga utskott, som numera utses till ett antal av
5 st., på den tiden voro endast 3, fingo rätt många
kammarledamöter nöja sig med att tillhöra det s. k. ledighetsutskottet, d. v. s.
stanna utanför varje utskott. Ekman blev emellertid genast
invald i andra kammarens tredje tillfälliga utskott.
Såsom var att vänta, rörde sig Ekmans första motion om
en kyrklig fråga eller en fråga om vidgad samvetsfrihet. I
motionen, som bär ordningsnumret 5 och alltså var en av de
första, som väcktes vid 1885 års riksdag, hemställdes i klämmen,
det riksdagen måtte besluta, att varje svensk medborgare, som
tillhör den svenska statskyrkan, må ha valfrihet att, sedan det
blivit lagligen lyst, avsluta sitt äktenskap antingen inför någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
