Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Ekman som politiker. Av U. Leander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
av statskyrkans präster eller i stad inför magistraten eller på
landet inför kronofogden. I motiveringen till motionen
framhölls, att lagstiftningen borde gå hand i hand med de
berättigade krav, som under olika tider göra sig gällande på
människolivets skilda områden. Sådana, som sökte få sina andliga
behov tillgodosedda utan att anlita statskyrkans prästerskap eller
ställa sig i beröring med dessa, borde såsom konsekvens därav
äga frihet att ingå borgerligt äktenskap. Enär äktenskapet vore
en samhällelig angelägenhet, vore det naturligast, att det finge
ingås inför borgerlig myndighet med frihet naturligtvis för var
och en att sedan efter eget val använda de religiösa
ceremonier, som han funne mest ägnade att kvarlämna varaktiga
intryck av detta viktiga steg i livet. Helst skulle därför
motionären sett, att äktenskapets avslutande inför borgerlig
myndighet bleve, obligatoriskt för alla, men fann icke tiden mogen för
ett dylikt yrkande utan nöjde sig med att hemställa om
valfrihet i nämnda hänseende.
Motionen hänvisades till förberedande behandling av
lagutskottet, som emellertid avstyrkte densamma. Utskottet
förmenade nämligen, att då staten en gång för ingående av
lagligt äktenskap Valt den form, som den från sin synpunkt funnit
för denna betydelsefulla handling mest passande och mest ägnad
att hos statens medlemmar inskärpa och vidmakthålla känslan
för äktenskapets helgd, kunde den icke gärna endast med hänsyn
till en eller annan individs skiljaktiga mening lämna valfrihet
mellan denna form och en helt annan.
Ekmans jungfrutal utgjorde ett försvar för motionen, då
denna på ett rätt tidigt skede av riksdagen förelåg till
behandling i kamrarna. I ett längre, klart och redigt anförande
söndersmulade han utskottets argumentering för avslag. Det vore icke
blott en och annan individ, han gjort sig till tolk för, utan för
medborgare i hundratusental, något, som utskottet syntes sväva
i okunnighet om. Även om han i främsta rummet tänkt på sina
egna meningsfränder eller på de för religionen varmt
intresserade, måste man taga hänsyn också till deras krav, som icke
hade sådana intressen, men som hade det gemensamt med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
