Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 -Formlära.
nes, dess, deras). —Om pron. posses. för första,och andra per-
sonens pronomina se § 81. 1.
Anm. Pronomen reflex. och dess -poggegsivuIn suus förstärkas ofta 3e-
nom stafwelsen -met. t. ex. guamet ipse f1-aude (sjelf) genom sitt eget e-
drägeri.– Ifr § 81. Anm. 1. Abll. sing. af ouus förstc”llrkes äfwen genom
stafwellsen pte, t. ex.— suaptc manu med sin egen hand. Ifr § 81. Anm. 3.
§ 841f2. Pronominalia kallas några adjektiv, hwilka icke
direkt beteckna en egenskap, utan på ett pronominalt sätt antyda
ett föremåls a) beskaffenhet, b) storhet eller c) tal. Så-
dana äro: .
a) qualis? hurudan? talis sådan, qualis sådan som, qualis-
lībet hurudan som helst, qualiscunque hurudan än, hwilka
alla deklineras som adjektiv med twå ändelser;
b) quantus? huru stor? tantus så stor, quantus så stor som,
aliquantus rätt stor, quantusvis, quantuslībet huru stor
som helst, quantuscunque huru stor än, hwilka alla dekline-
ras som adjektiv med tre ändelser;
c) unus en enda, .ul1us någon, nullus ingen, sOlus ensam,
totus hel, alius en annan, uter hwilkendera?, alter den
andre, jemte deras sammansättningar: uterque begge, uter-
lībet hwilkendera som helst, utercunque hwilkendera än,
neuter ingendera, alterŭter endera, och böjas dessa som
adjektiv med tre ändelser, men hafwa i gen. sing. īus och
dat. i (§ 72. 1); widare indeclinabilia quOt huru många?
t0t så många, quot så många sonl, samt deras samman-
sättningar aliquot rätt många, totīdem lika många, quot-
cunque, quotquOt huru många än.
– IV. Om verbet.
§ 85. Berbets ändamål består (enligt § 15) i att utsäga
en werksamhet eller ett ti”llstånd oIn ett subjekt. Härtill har ver-
bet oIika former. f
I. Genus verbi. Berbet kan
1) beteckna en werksamhet, som öfwergår från e”tt
föremål på ett annat, (verbuln transitivum). Hwarje transi-
tivt verb har twå former. Den —ena uttrycker, att föremålet,
om hwilket någ”ot utsäges ”(subjektet), frallnträder såsom werkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
