- Project Runeberg -  D:r Friedrich Ellendts Latinska Språklära /
55

(1876)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I. Om verbet. 55
(utöfwande cn werksamhet) på ett annat ting (objePlet); t. ex.
fadren äIskar sonen, ”pater amat filiuln (genus activum). Den
andra formen uttrycker, att föremålet, om hwilket något utsäges
(subjel-tet), framträder såsom lidande, d. w. s. att något före-
tages Hmed subjel7let; t. ex. sonen älskas, filius amatur (genus
passivuIn). Berbet kan
2) beteckna en egenskap eller en sådanD wex—ksamhet,
som icke öfwergår på ett annat föremål, utcDln är in-
skränkt till subjektet (verbum intransitivum), t..ex. trädet
grönskar, arbor viret; solen skiner, sol splendet; gossen springer,
puer currit; mannen står, vir stat. Till formen öfwerensstämllna
verba intransitiva med den aktiva formen af t1–ansitiva, men
förekomma i passivum endast opersonligt, d. w. s. anwändas i
tredje personen sing. utan att utsägas om IIågot bestämdt subjekt,
t. ex. curritur det springes, man springer, cursum est man l)ar
sprungit.
Anm. 1. Den passiva formenhar ofta äfwen reflexiv betydelse, d.
w. s. betecknac en handling, som subjektet företager med sig sjelft, t–. ex.
moVeor jag rör mig, moVeris dU rör dig, movetur han rör sig.
Anm. 2. Det gifwes äfwen verb, som hafwa endast passiv form
med aktiv (transitiv eller intransitiv) betydelse och kallas deponentia, t. ex.
hortor jag uppmanar, labor jag faller. —
Anm. 3. Några verb hafwa till en del aktiv och till en del passiv
forlln och kallas semideponentia, nemI. audeo, ausus sum, audēll—e wåga; fido,
fisus– sum, fidēre förtrösta (jemte samllnansättningarne confīdo, diffīdo);
audeo, gavīsns sll1m, gaudēre glädja sig; soleo, solī”tug vum, solēre pIäga.
Flf coeno jag spisar, poto jag dricker, prandeo jag frukosterar, ju1-o jag swär
har part. perf. passivi (coenatus, potus, pransu8, juratus) aktiv betydeIse. An-
dra hafwa aktiv form och passiv betydeIse och kallas activo-passiva, neml.
va ŭlo, avi. atll1m, aI–e piskas, yeneo, ii, ĭtun1, ire säljas ocI) fio (i pI–a=seng
odM deraf bildade tempo1–a) göras.
§ 86. II. Tempora verbi.
Hwarje vecb har olika former, som utmärka tiden för
den werksalnhet eller det tillstånd, verbet uttrycker. Hwarje hand-
ling (eller tillstånd) kan wara antingen ofulländad (fortfa-
rande) eller fulländad. Det gifwes derföre i latinet, liksom i
swenskan, för hwar och en af de tre tiderna (den närwarande,
förflutna och tillkommande) twenne tidsformer (telnpora), nelnl.
1) Närwarande tid.
a) Pr3esens: ofulländad handling i närwarande tid; t. ex allno
jag älskar, aInor jag äālskas. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellendts/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free