Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 M Syntax.
Anm. 1. Namn på mindreM öar och till en del äfwen halföar kunna
behandlas som städers namn. Conon plllrimu1n Cy–pl-i vilit, Iphic1—ates in
Thracia, Timotheus Lesbi. Athenienses bello pcroico omnia sua pal—tim
sa1amīue1n, partiln Troezēnem asportarūnt. Namn på länder och större
öarfi. sättas vå frå an hwarthän? i ack. med in. t. ex in B1-itanniam,
på frågan hwarePt? i abll. med in. t. ex. in Gr=ecia, på frågan hwar-
ifrån? i abl. med el eller ab, t. ex. el sardinia.
Anm. 2. Ad framför städers namn betyder antingen i riktning
mot (åt -— till), t. ex. iter dil—i8ere ad Mntĭl1aln; t1-es vioe sunt ad Mūti-
nam; eller till grannskapet (i grannskapet) af, t. ex. ad Capuam,
ad Tarentum proficjgci; pIlgna ad Cannas (wid); eller ända till”, wanligen
då förbundet med usque, t. ex. a Dianio usque ad sinōpen naviga1—unt. -—
Ab framför städers namn står, utom det i sista exemplet anförda fallet,
för att beteckna —trakten af en stad; t. ex. Coosar a Gergovia (från lägret wid
G.) discessit, eller för att skarpare jramhålla rigtningen ifrån, t. ex.. ab—
Epidau1-o Pira3um advectug. —- Nagons härkomst från en ort uttrvckes
wanligen med ett adjektiv (Se § 211, 2); mera sälIan med ab. t. ex.
Tu1—nus Hell—doniug”ab Aricia, eller med ablativus, t. ex. Cn. Magius Cremonā.
Anm. 3. Aro städers namn förbundna med ett attribut, sä står pä
frågan hwarest? ablativUs eller in med abl., t. ex. ipoa Roma (in ipsa
Roma); tota Co1–intho; Atheois tuiv. Dock sättas werkliga e enskapsord
aldrig säsom omedelbara attribut till städers namn (utom Mör det fall att
de bllllfwit en stående del af siellfwa namnet, såsom A1ba longa, Ca1-thagine
nova). Utan fogas till ett ååsom appositionsord tillagdt ul—bs, oppidun1 enI.
§ 213. Ingen prosaist sku e säga doctas eller ad doctag Athenag proficjsci.
Anm. 4. Urbs, oppidum, colonia, municipiuln o. w. stå antingen
ensamma med preposit1on framför städers namn, eller iförening med
ett attribut efter städers namn. På frågan hwarthän? sättas de i
acll1lsativus med prepositionen in, på frågan hwarifrån? iablativus
med åex och på frågan hwarest? i ablativus med eller utan in.
” Cimon in oppido Citio mol–tuus est. Conoul perVenit in oppidum Cir-
tam. vercingetorix elpcllitur eI Oppido Gergovia. Demarātus ge contu1j”t
Ta1–quinios, in u–l–belln Etl–urīa3 flo1–entissimam. Fonteji gcnuv Tusculo, el
clu1–iooilno municipio, p1–ofectll1m e1–at. Archiav Antiochīve natus est, ce1ebl–i
quondam urbe et copiooa. Milites A1bw constiterunt. in u1—be opportana.
§ 192. 8ll likhet n1edfistäders namn konstrueras substan-
tiven domus och rus och till en del humus: d0lni hemma,
dOmum hem, dolno hemifrån; rus pä landet (på frågan hwart-
hän?), rll1re från landet, ruri på landet (på” frågan hwarest?);
hulni på (till) jorden, hulno —från jorden.
Således domuln (domos om flera olika hem) l—everti, domo
profugere, do1ni relI1anere; rus ex urbe evolare, ruri vivere,
rure in urbeln redil—e; humi jacēre, humi pl-0sterl1ere a1iquem.
humo..se lnoverche.
Aro adjektiv — förbundna med domus, så utsättas prepo-
sitionerna ij1 och ex, t. ex. in domūm veteren1 remigrare e nova.
Om deremot ett pronolnel11 pOsses8ivuIn eller en genitivus pos-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
