Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När denna nya tidsanda vann insteg bland folken, blevo också judarnas
rent mänskliga rättigheter beaktade, och därmed lades grunden till den stora
judeemancipationen under 1700-talets senare skede, varigenom den sedan ett
årtusende bedrivna förföljelsen mot israeliterna slutligen tvingades att
upphöra.
Det europeiska judehatet.
Alltsedan de romerska kejsarnas tid hade förföljelserna mot judarna
fortgått med växlande kraft, och ju mera israeliterna spredos över Europa,
desto mera utsattes de för de infödda folkens förtryck. I många länder
såldes judarna som slavar, under det man på andra ställen företog en allmän
nedslaktning av israeliterna, därvid de dödades i tusental. Under korstågen
växte judehatet, och vid de tillfällen, då stora olyckor drabbade Europa
(såsom mongolernas infall under 1200-talet och den stora digerdöden under
1300-talet), gav man judarna skulden samt straffade dem genom nya
förföljelser.
Att judarna fingo skulden för de förskräckliga farsoternas spridning i äldre tider berodde
på en inrotad tro hos människorna, att judarna förde pestsmittan med sig. Det är också
märkligt att finna, hurusom Rosén von Rosenstein i ett tal inför Kongl. Vetenskapsakademien år
1772 rörande pesten framdrog ett exempel på hur en kringvandrande jude år 1711 under sina
färder förde pesten med sig från Polen till Frankfurt an der Oder i en kista med gamla kläder.
När juden sedermera sålde kläderna i sistnämnda stad, bröt farsoten ut samt spred sig i trakten
däromkring. Då man tager i betraktande, att judarna företrädesvis handlade med begagnade
kläder av alla slag och ständigt befunno sig på vandring, blevo de omedvetet smittobärare under
ett tidevarv, då sjukdomarnas och farsoternas verkliga orsaker voro okända.
När man slutligen år 1492 i Spanien beslöt att rensa landet från »den
judiska smutsen» — såsom Ferdinand av Aragonien uttryckte sig —
drabbades israeliterna av de våldsammaste övergrepp och måste draga sina färde,
därvid de spredo sig till olika länder. Denna flyktingsskara, som räknade
mer än en halv million judar, mestadels av bättre stånd, möttes under sin
vandring av de största svårigheter och kunde ofta blott med nöd undgå de
förföljelser, som igångsattes i flera länder. Genom att låta döpa sig i
massor räddade de sig delvis från inkvisition och religionshat men utsattes
i andra fall för ett omänskligt förtryck.
I Tyskland betraktades sålunda judarna såsom kejsarens
privategendom, vilken han likt boskap försålde till andra furstar, och för att ytterligare
skilja israeliterna från andra människor blevo de befallda att bära särskilda
kläder med vissa kännemärken. De tillhöllos likaledes att endast bosätta
sig inom vissa kvarter i städerna för att undvika beröring med de kristna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eojpsm/0036.html
