37 (Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Judehatet flammade dock ofta upp med oförminskad styrka så fort den
vidskepliga och okunniga folkhopen trodde sig finna något att anföra mot
judarna. Vid blotta ryktet om att en jude smädat den kristna religionen
kunde ofta våldsamma judeförföljelser anställas, därvid den fanatiska massan
härjande drog fram genom judekvarteren under mord och plundring. I
Nürnberg voro judarna sålunda strängt efterhållna och fingo blott inkomma
i staden under eskort av en vakt, som följde deras steg, och i Augsburg
måste de betala en gulden för varje timma de vistades inom
stadsportarna.

Under det judarna sålunda ända intill 1700-talets mitt ständigt voro
hotade till liv och egendom, avstängdes de samtidigt från ett flertal
förvärvskällor och förbjödos att besitta fast egendom. Då de ej heller fingo driva
lantbruk eller försörja sig genom yrken och hantverk, höllos de i fattigdom
och tvingades att ständigt vandra omkring för att söka sitt uppehälle genom
schackrande med småkram eller genom ocker, — de enda näringsfång som
tillätos.

Judeemancipationens början.

»I mitt land kan en var bliva salig efter sin fason» — sade en gång
Fredrik den store, när det blev tal om religionsfriheten, och det var också i
Preussen, som judarna först erhöllo de rättigheter, vilka förebådade en ny
tids annalkande. Vid konungens bord i Sans Souci voro ofta samtidens
främsta filosofer samlade under livlig diskussion rörande tidens frågor. Det
var ock i anslutning härtill, som Fredrik II år 1750 utfärdade sitt bekanta
toleransedikt, vilket medgav judarna stora friheter inom det preussiska
kungariket.

Även i Österrike gjorde sig en liknande välvilja märkbar, och den
frisinnade kejsar Josef II, som också tagit intryck av tidens filosofiska anda,
beviljade år 1781 fri religionsutövning åt judarna. Dessa officiella åtgärder
inneburo en betydlig avvikelse från äldre tiders religiösa förföljelser mot
israeliterna och hade även ett mycket fördelaktigt inflytande på judarnas eget
tänkesätt ifråga om deras ställning och sociala utveckling. Vid samma tid
uppträdde därjämte den ryktbare israelitiske filosofen Moses Mendelson, vars
skrifter påverkade den allmänna opinionen, under det en del tyska skalder
och författare ävenledes förde judarnas talan (Lessing, Dohm m. fl.).

Verkningarna härav framträdde efterhand i olika länder, där samtidigt
upplysningstidevarvets idéer redan befordrat tron på människornas
likställighet utan avseende på ras eller religion. De skrankor, som hittills skilt

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/eojpsm/0037.html

		Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige / 37 (1924) Author: Eskil Olán Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|