Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kännare av rikets ekonomiska förhållanden. En tid senare utkom den av
Commerce Collegium utarbetade ordningsstadgan, vilken bl. a. förunnade
de svenska judarna följande nya rättigheter.
Judarna titulerades ej längre »judar», och man talade ej heller om den
»judiska nationen» i riket utan gav dem benämningen »mosaiska
trosbekännare» i officiella handlingar och betecknade delvis härigenom, att det
övervägande var den främmande religionen, som hädanefter skilde dem från
svenskarna.
Det gamla »bostadsbandet» bortföll, så att judarna fingo rätt att
bosätta sig i vilken stad som helst samt där upprätta synagoga, när antalet
mosaiska trosbekännare så tillät. På landsbygden fick dock en jude ej
köpa fast egendom utan K. Maj:ts tillstånd.
De bofasta och i Sverige födda judarna erhöllo i merkantilt hänseende
samma rättigheter som svenska näringsidkare, under det nyinflyttande
israeliter upptogos enligt den vanliga förordningen om utlänningar.
Genom denna förordning lämnades dock icke någon rättighet för judarna
att ingripa i den svenska statsförvaltningen, och de voro allt fortfarande
avstängda från rösträtt, ämbeten och riksdag, enligt grundlagens föreskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
