- Project Runeberg -  Helsingborgs historia /
162

(1851) [MARC] Author: Elias Follin, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arnoldas Lybecensis i sin Chronica Slavorum skrifver:
Danskarna följa Tyskarnes seder, ty många Tyskar sätta sig ned
och bo ibland dem; och uti klädnad och rustning taga de
moden från utlänningar. Fordom voro deras kläder såsom
sjömäns skurne, efter de mycket foro till sjös och bodde
vid hafvet; nu för tiden bruka de icke allenast skarlakan
och alla sorter tyger, utan ock purpur ocb kostligt linne,
hvaruti de sig kläda; ty de vinna stora rikedomar genom
det sillfiske, som årligen idkas på skånska stranden. Här se
vi källan till öfverflödet: de rikedomar som genom skånska
sillfisket drogs in i landet. Naturliga följden af rikedomar
är öfverflöd, det finner man i alla stater, ocb fåfängt bjuder
man till att genom lagar tvinga och inskränka detsamma.
Så var det ock i Skåne och Danmark; det växte i stället
för att taga utaf; bvaruppå jag vill anföra allenast några
bevis. Olof Stigson Krogenos på Bollerup gaf sin dotter
Magdalena till hemgift: en brudklädning af gyllne sammet,
hvar aln kostade 10 rhenska gyllen eller dukater; en
klädning af rödt sammet; en af svart sammet; en af svart
sammet med gult dammask; en af grönt engelskt; en af rödt
engelskt; en blå klädning med gult dammasklif; två gröna
med gult dammasklif; en röd med gult dammasklif och
hermeliner; en perlkjortel, som kostade 217 mark, och
dessutom hofvet guld, guldkedja, halsband, spann, perlehufva,
höjel ocb byndicke. Detta var vid pass år 1490 eller 1500.
Och att herrarnas öfverflöd i kläder äfven svarat emot
damernas, kan man sluta af deras många sammetskåber.
Holger Eriksson Rosenkrans, som dog 1495, utom det han
1ämnade sina två söner, gaf han en silkeskåbe till en messehage,
en gul flöjelskåbe skänkte han sin broder Nils Rosenkrans,
och en blå flöjelskåbe gaf han Mariagers capell till en
messehage. Flöjel är sammet.

Långt förrän Anders Bilde blef Riksmarsk måste K. Fredrik
I utgifva en öfverflödsförordning. Uti den stadgas att ingen
Adelsman fick hafva mer än tre klädningar. Rikshofmästaren
och Riksmarsken undantagne. Ingen af Adeln fick gifva sin
dotter som bortgiftes mer än tre sidenklädningar; men af
kläde och undertaget silke (halfsiden) så många han ville.
Ingen af Adeln fick köpa sin hustru och sina barn Blianth,
Gyllenstyck eller Perlekjortlar. Inga Perlesmöcke, Böjele,
Bennikekrantse eller Perlehofver mere giöris. Ingen Pige,
som ej var af Adel, fick smyckas med Perlor. Inga
fruntimmer mera bära de brede Bonnette eller hatte, smuckede
eller usmuckede. . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fehbghist/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free