Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dog innan födelsen. Då han ännu var ett spädt barn blef
han af sin farbroder, Jörgen Brahe till Tosterup, ocb hans
fru, Ingar Oxe, hvilket förnäma par inga egna barn hade,
i hemlighet och utan hans föräldrars minne och vetenskap
till Tosterup förd, och der såsom deras son uppfostrad, tills
han var 18 år gammal. En lycka för detta stora snille, ty
hans fader var ej synnerligen mån om att låta sina barn
studera, då åter Jörgen Brahe sökte att gifva sin fosterson
all nödig uppfostran. Under privat education i sin
farbroders bus lärde han latinska språket och gjorde så snabba
framsteg, att innan han fyllt tretton år var han mägtig att
skrifva prydlig latin uti ligat och solut styl. På sitt 15:de
år 1559 kom han till Köpenhamns Universitet, der han straxt
fattade smak för astronomien, och på sitt l6:de år började
han i pennan fatta astronomiska observationer, som än i
Mscr. förvaras. 1562 började han sina resor, besökandes
först Universitetet uti Leipsig, hvarest han måste sälla sig
till att studera medicin, emedan hans hofmästare uti sin
instruction var anbefald att honom endast till de vetenskapers
lärande tillhålla, genom hvilka han kunde blifva en stor
lagkarl och minister. 1565 gjorde han sina observationer
öfver Saturni och Jupiters conjunction. Sina flitpenningar
använde han till astronomiska böckers köpande. Den
förste utlänning, som i astronomien undervisade honom, var
Bartholomeus Scultetus, hvilket endast skedde umgängesvis
och genom blotta samtal. År 1565 dog hans farbror och
fosterfader, Jörgen Brahe, vår unge astronom till icke ringa
saknad. Han hade redan fått befallning att begifva sig hem
till Danmark, hvilken han åtlydde; men året härpå, 1566,
reste han åter ut, tagandes vägen till Wittenberg; efter 5
månaders vistande der å orten måste han för pestens skull
begifva sig till Rostock. Knappt hade han varit en månad
i Rostock förr än en stor förmörkelse i månan d. 28
October inföll; denna hade han förut på Heroisk vers
beskrifvit, och dessa på Academien uppslagit. I dessa vers hade
han spått Turkiska Kejsaren Solymans död, och som få
veckor härefter stadfästelse i gasetterna kom, blef vår unga
Brahe mycket namnkunnig. Kort härefter råkade han i
querelle med en sin landsman Mandrup Parsberg, då de
båda till bröllops uti Backmeisters hus voro, (varvid Tyke
Brahe miste en del af sin näsa, hvilken förlust han genom
sin händighet ersatte, låtande göra sig en näsa af
elphenben, som alldeles passade honom. I567 kom han åter hem
till Danmark, men for innan kort till Tyskland igen. Uti
Rostock började han åter sina observationer, och på titel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
