Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bladet för dessa sednare observationer af år 1568 skref han
dessa vers:
Tempora Labuntur, tacitisque Senescimus annis,
Et fugiunt, freno non remorante, dies.
Ehuru Tyke Brahe redan började få flera ovänner och
missgynnare i sin fosterbygd, rönte han dock år 1568 det
första profvet af K. Fredric ll:s nåd i det honom gafs
survivance pä första lediga Canikedöme uti Roskild.
År 1569 reste han till Augsburg; der upptäckte han
uägra nya instrumenter, qvadrant och sextant, samt en
början gjorde med Chemien, på hvilken vettenskap han hittills
ej synnerligen sig lagt.
År 1570 lät han göra sin stora himmelsglob pä samma
ort och for samma år hem till Danmark.
År 1571 dog hans fader och fick han Knutstorp; men
flyttade kort efter till sin morbroder Sten Bilde till
Herridsvads kloster, som var sjelf en lärd man och älskare af
vetenskaper; här arbetade Tyke Brahe mest uti Chemien; till
den ändan hadc hans morbror lemnat honom ett gammalt
klosterhus, hvilket låg ett stycke från gården , men på
sjelfva stengården hade han sitt observatorium. Då han den 11
Nov. 1573 om aftonen gick från sitt Chemiska laboratorium,
fick han först skåda den ovanliga stora stjernan, om
hvilken många lärde sina tankar yttrat. Vid denna tiden
började Tyke Brahe att blifva af sina landsmän högt aktad;
i synnerhet voro hans Mecenater Konungen sjelf och
Peder Oxe.
År 1578 fick Tyke Brahe en besvärlig frossa; men dess
kyla var ej mägtig att dämpa kärlekens eld. Han tog sig
en maka; somlige säga att hon var en piga af Knutstorps
gods, andre att hon tjente honom på gården, och mena
någre att hon varit en prostdotter der i nejden. Med henne
ingick han äktenskap, kanske i början Mariage de conscience,
hvilket dock till slut som verkligt aktades, och af honom
sjelf med slägtens samtycke stadfästes. Han var i detta
singuliaire som i många andra ting; han hade med denna frun,
som honom öfverlefde, 8 barn.
År 1574 höll han sina föreläsningar för adeln i
Köpenhamn. Tyke Brahe var kommen i stort rop och anseende;
verlden regeras af efterdömen; den unga adeln i Danmark
fattade på en gång lust till Mathematiska vetenskapen, som
de lärdaste i landet knappt till prima Elementa kände.
Undervisning brast dem härutinnan vid Universitetet i
Köpenhamn; de sökte att öfvertala Tyke Brahe genom franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fehbghist/0294.html
