- Project Runeberg -  Folkens tro om sina döda /
63

(1874) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konkret gestalt åt det, som icke hör till materiens
område.

Vi hafva funnit mycket naturlig och äfven spridd
öfver vidsträckta områden den uppfattningen, att
döden är en skilsmessa, genom hvilken själen
frigöres från kroppen för att företaga en färd till andra
orter eller andra rymder. Kroppen, sålunda
öfvergifven, hemfaller åt förgängelsen, är till ingen nytta,
har intet för de lefvande behagligt och borde
därför icke kunna blifva föremål för någon synnerlig
omsorg. Men en sådan egnas likväl kroppen, och
redan däri förråder sig en dubbelhet i uppfattningen.

För att komma underfund med det nya, här
tillkommande elementet i folkens tro om sina döda,
måste vi egna vår uppmärksamhet åt grafvarna, de
yttre vittnesbörden om den omsorg man fordom
egnade den aflidnes kropp. Från deras utseende och
anordning skola vi söka draga några slutsatser.

Vi kunna märka att folken, hvarhälst de än
bodde, och huru bildade de än voro, icke förmådde
konseqvent vidhålla öfvertygelsen, att den flyktade
själen var den egentliga människan och den liflösa
kroppen alltså intet. Man hade fortfarande en viss
benägenhet att tillerkänna kroppen full mänsklighet;
vi veta det, ty man behandlade honom hos många folk
i det närmaste så som man behandlade en lefvande.

Sitt allmännaste uttryck har denna föreställning
fått däruti, att man lät den döde hvila uti en boning i
någon mon liknande de lefvandes. Grafvar i hus-
eller kammarform äro, såsom vi skola se, ytterst
vanliga. Allra enklast gick man härvid till väga, när
man lät den döde behålla sin gamla bostad, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:31:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folketstro/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free