Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - VIII. Försåtliga anläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 77 —
stor tacksamhet kunde hjälparen påräkna i
vilket-dera fallet? Jägarn kände nog för väl till, huru
fruntimmer av den ringare klassen artade sig, när
de kommo sig upp så där på ena eller andra viset.
Så gott vore att ta fasta på tacksamhetsskulden
redan nu, medan någon tacksamhet fanns.
»Jaså, inte den hårda vägen således?»
återkom gästen, då han avfärdat den sista köttbullen
å tallriken.
»Nehej, Walther, det vill jag ändå inte!»
frånbad Sofia, ännu med tårar i ögonen, och sökte
truga sin hjälpredare att ta för sig mer. Denne
avböjde gång på gång och återtog sitt ämne:
»Då ställa vi det så, att Kalle får vittna vid
rådhusrätten å första rättegångsdag. Efraim blir
mot sitt nekande fälld att svära redan där, men
vädjar och kommer någon gång till högsta
domstolen. Under tiden blir jag hörd i min hemort
som vittne. Protokollet härom ingives hos högsta
domstolen och utställes till förklaring. Och så
vitt ingen kan jäva mig, så inträffar då någonting
märkvärdigt. Vad tror mamsell?» — Jägarn satt
med en liten spy fluga i ögonvrån.
»Ja, vad tror Walther själv?» undrade Sofia
storögd.
»Efraim Pettersson blir då alldeles
oförmodat äkta man mot sin vilja och detta genom
kunglig majestäts utslag.»
»Mot sin vilja, utan lysning, utan vigsel och
utan... utan...?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
