Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - IX. Å källaren Thule
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 92 —
Se där hela den värme, som ägnades jägarns
bekymrade sak av två skapliga märkesmän
inom den klass, för vars väl han dagligen och
stundeligen satte sitt eget på spel mot en
blygsam erkänsla i pengar. Inom sig sjöd han av
bitter harm. Ah, dessa bönder och särskilt dessa
halvbönder! Om de så visst kunde
sammangjutas till en enda kropp, så skulle han
hjärtligen unna den jätten spö över ryggen av allt
det ris, som nu skräpade efter avverkningarna i
Norrlands skogar — alltsammans till straff och
aga för slöhetens oerhörda självförsyndelser.
Bara en var fick sitt eget lilla på det torra så...
Och var funnos de skojare, som kunde lura det
misstrogna gammalhedersfolket av allmogen, om
icke just bland de egna likarna! »Getingar
fångas med sirap och bönder luras med bönder»,
sade ordspråket, dagligen åberopat och
tillämpat.
»Så att jag flyttade uppifrån medan tider
var», fortsatte Skalin i sin tankegång.
»Arbetsförtjänsterna minskades, så blev det i
tvär-hasten en hop fattighjon och farliga utlagor
för den, som hade något.»
»Ja, Skalin fick väl punga ut med hälften
av alla utlagorna i en töcken fattigsocken?»
smickrade Persson.
’ »Nehej, inte precis hälften, men nog var
det dryga fjärndelen», skröt Skalin.
»Hur går det för dem nu då, sedan Skalin
flyttade?»
’ Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
