Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - X. När det kom till drabbning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 99 —
skurit denna undflykt och fått honom mellan sig
och de fallna.
»Ville herren ha hjälp?» Jägarn tittade
hastigt över axeln efter honom.
Med detsamma kastade han bålen våldsamt
baköver med huvudet i maggropen på Efraim,
som stönande och jämrande dråsade omkull över
de andra två med hela sin tyngd. Ett nödrop
från Figge och Linus genomskar väggarna,
hälsat med skratt från salen, skrål och hurra från
gatan. De ropande fingo genast
sjaggmattan-från salsdörren slängd över sina huvuden, i
blinken vräktes Efraim på magen över mattan, så att
denna pressade ned över underlaget och dämpade
låten. Därpå hoppade en tung kropp med omild
duns grensle över Efraims rygg och en frän dagg
började vina över hans ’bak och lår med sina
obarmhärtigt svidande slängar i ursinnig fart.
»Hjälp, hjälp!» vrålade smörjeln med
stämma, oigenkännlig av ångest.
»Kan man inte få se på!» yrkade glada
röster i krogrummet.
Vem ville ej i dessa tider njuta vid
betraktandet av ett så uppbyggligt nådemedel som
stryk, helst då en riktig fähund fick’et i hejdlösa
doser!
»Nej,grosshandlarn själv har ju sagt ifrån!»
föreställde Skoglund häftigt. »Här öppnas inte.
förrän stryken har fått sin ranson färdig.»
Ute på gatan skrål ade busarna helt
upprymda över göromålet i farstun. De hördes endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
