Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - XI. Förhör om slagsmålet - XII. Uppvaknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— ii 6 —
»Håll babblan!» befallde Linus förskräckt.
De Hade visst varit tvungna att fritaga
honom för julingen, men så svuro de nu mellan
sammanbitna tänder, att den skojarn skulle få
så mycket säkrare påbröd, när det komme till
rövarbragden.
XII.
Uppvaknad.
»Är det nå’n sanning, att du är norrlänning,
Janne ?»
»Hur så nu då, Sera ?»
»Ja, di säger, att du är norrlänning?»
»Visst är jag väl det!»
»Nej, hör du, Janne, nu driver du bestämt
skoj ? »
Den ljusklädda Serafime satt emot honom
i lövsalen med ett par förebrående, häpet
undrande brunögon.
»Jo, jag är ju född och uppfödd här, Sera»,
föreställde han. »Och detta är ju mitt i tjockaste
Norrland.»
»Ja, men norrlänning, det är ju nå’nting» —
hon hejdade sig med skygg uppsyn.
»Vad då för slag, Sera? Tala ut
obehindrat!» manade han.
»Ja, nå’nting sämre...»
»Men hur så?»
»Ja, di tala ju alltid så föraktligt om
sådana, Di ä’ ju inte riktiga herrskaper, om di
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
