Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Kaparfejden - II. Möte mellan vänner och fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 281 —
Sofia, och när allt kom vida, kunde kvinnan inom
henne icke längre tiga:
»Skrattar bäst som skrattar sist!» utslungade
hon våldsamt med en stämma, som vacklade ner
till snyftning.
»Hocken var det där?» utropade Serafime och
såg sig om i sin hejdlösa skrattkonvulsion.
»Det där är ingenting, som du behöver bry
dig om», genmälde modern ännu skrattande.
Då ekipaget kommit ett stycke i väg, fick det
stanna på tillsägelse av Efraim, som vände sig
om och ropade:
»Får jag tala lite’ med Walther här på halva
vägen ? »
Jägarn gick den ankommande till mötes.
Efraim föreföll betraktarna mycket hygglig, ja, till
och med artig. Det hjälpte sålunda att smörja upp
en sådan där herre, tyckte gubben och gumman
Bergman. Men långvarigt blev icke detta samtal,
varunder jägarn förde handen till örat likt en
lom-hörd, och rätt vad det var, snodde grosshandlarn
om på klacken med förargad min.
Då jägarn återkom till sitt dröjande sällskap
och vagnen var utom synhåll, syntes Figge George
och Pelle Enqvist krypa fram mellan buskarna vid
vägsidan, bägge oemotståndligt nyfikna. Deras
hälsning mottogs med kylig förvåning av både
skrädderskan och jägarn, men ingendera lät sig
bekomma.
»Hörnu, Walther, vad ville skojarn där för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
