Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Kaparfejden - VII. Drabbning och fångenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 337 —
Kommandot åtlyddes flinkt.
Även Ellida höll upp något mot styrbord,
och då sidorna närmade sig, stodo kutterns
bägge besättningsmän färdiga att taga törn med
än-terhakarna. Gäcken, vild att skåda, svingade
sig uppför fallrepstrappan och ned över relingen
med änterbilan på gammalt sjorövarvis mellan
tänderna, sabel och pistoler i gehänget. Efter
honom kom Pelle Enqvist i enahanda rustning
och bjöd till att se så bister ut som han kunde,
men vid åsynen av sin slagne vedersakare Efraim
måste han genast ta bilan ur käften och slänga
fram sitt tunna flabbskratt. Efraim åter mätte
sin uppsmorde och bortsparkade kontorist med
vargens blick och började fara ut i raseri:
»Var det du, ohängde buse...»
»Tyst där!» avklippte Gäcken dundrande,
med höjd bila. »Ett fräckt ord till och din
skalle är kluven, karl! Han där är min löjtnant
i befälet ombord. Har du inte sett flaggan, vet
du inte att skutan är kapad? Huru är det med
fruntimret där, som ligger där och gastar? Vad
är det åt karln där, som pustar och åjar ? Marsch,
gå du genast och tag rätt på dem, detta blir ditt
göra! Var är skepparn?»
»D’är jag det!» anmälde den saltvite
Strandlund och steg fram.
»Hör noga på mina order: Skepparn hissar
engelska flaggan på nytt, tar genast kurs på
Vasa och tillsätter mera segel. Långändan
kastas ut till förtöjning av min kutter akter-
O. HÖ ff ber c, Fribytare. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
