Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej rang och rikedom den stolta fran den ringa, ty se,
höga fru, med glädje ville ni nu helsa som son
tiggarn, som skulle kunna frälsa ert barn. Nej hvad, —
ni vill det icke? Min själ ser underliga bilder af köld
och nöd och härjande röfvare, men mitt öga ser ju
här blott dunbädd och värme och modersöga. Hvem
bar ett barn ur isgrafven, ett annat ur blodiga,
skändande händer? Skulle väl han kunnat bära bort
Skaparens skickade sjukdom ock, om man tillåtit honom?
Dock, godt är alt dö för kroppen, om än ung och
skön, då hjertat är dödt förut. Fru, hennes hjerta
dog småningom, låt ej systerns hjerta dö. Skulle det
icke bränna än värre, om denna vore ditt sista barn?
Betala furstligt din skuld, ädla fru, det anstår dig!“
Stående, men med halfsluten blick, hade Yappo
talat. Nu tystnade hon, och famlande omkring med
handen fick hon tag i stödet af en vid sängfötterna
stående stol, på hvilken hon nedsjönk. De ord hon
talat, dunkla, af henne sjelf oförstådda, hade dock
hos fru Catharina väckt till lif minnen och bilder.
Främst framstod för henne minnet af den man, åt
hvilken hon nekat att gifva sin dotter. Han hade
dock, som Yappo uttryckte sig, burit ett af hennes
barn ur isgrafven, det andra ur blodiga, skändande
händer. Hade ej han varit, så sute hon nu vid
dödsbädden hos det sista af sina barn. Ja, om hon
tillåtit honom att borttaga spindeln ur Cecilias kammare,
hade han kanske derigenom kunnat till och med
af-vända „Skaparens skickade sjukdom.“ Huru hade hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
