Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lönat honom? Hade hon väl velat helsa honom som
son? Hennes stolta själ, redan böjd af sorgen,
förödmjukades djupt af dessa tankar. Nu slog Cecilia upp
sina ögon, blickade omkring och sade med svag röst:
„se det är ju denna dag, som skulle bli min
högtidsdag, den blir så ock, ehuru på annat sätt. Gud ske
lof, jag är redig nu, jag vet att jag yrade.“ Hon
räckte sina händer åt fru Catharina och Margaretha,
som stodo på ömse sidor om hennes säng, och, då de
nu fattade dem, förde hon deras tillsamman öfver sitt
bröst och sade: „min mor, ditt ena barn går bort,
tag det andra åter i din kärlek. O min mor, hör
den sista bön, ditt barn ställer till dig, skilj ej
Margaretha från honom, som hon ej kan skiljas ifrån.“
Margaretha sjönk ner på knä för sin mor. Hennes
blick, hennes sammanknäppta händer bådo, men intet
ord kunde hon yttra.
Fru Catharina var djupt skakad. Det stolta
hufvudet hade sjunkit ned. Nu räckte hon sin hand åt
Margaretha: „jag vill förlåta dig, må du följa din
önskan. Blifve han din make, utan hvilken jag kanske
snart intet barn ägde.“
Cecilia sammanknäppte sina händer i bön, och
hennes anlete syntes liksom förklaradt i bönen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
