Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
en halt med bred rand och ovanligt stora skor
gåfvo redan hans figur ett eget, originelt utseende.
Han hade ett nästan klotrundt hufvud, ansigtet var
djupt fåradt, hår och skägg stubbigt. Han rakade
sig sällan, och då endast med en stor sax. Likväl
ansågs han vara fåläng och inbilsk öfver sin skönhet,
och detta kunde ursäglas, ty han hade icke någon
spegel, och visste väl icke bur han såg ut. Till
hans egenheter hörde också, att han, då han gick,
beständigt vaggade sig från den ena sidan till den
andra, och att han sade allt två gånger.
Närmade Slreuer sig bunden, så kröp denne fram
och lät åter binda sig; men jag låg stilla, att han
icke skulle bli mig varse, ty jag var rädd, att han
äfven skulle binda mig. Men han bemärkte mig ändock
och inbjöd mig i sin stuga. Rädd, men nyfiken, följde
jag honom, och tog med vetgirighet alla föremål i
ögonsigte. Han framtog en stor kruka full med bo
ning, skar en skifva af ett stort, svart bröd, lade
boning derpå och gaf mig den. Detta behagade mig,
och ofta helsade jag sedan på honom, och nästan
hvarje gång jag infann mig, erhöll jag honungssmörgås. Gubben hade många bin, och lifnärde sig till
stor del genom deras flit. Mina påhelsningar blefvo
allt tätare, till dess min mor fick veta orsaken dertill, och förbjöd mig alt taga honung och bröd af
gubben, ty han var fattig. Detta förbud hörde till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
